Arbetskraftinvandring


Arbetskraftsinvandring


Vid ingången till 2000-talet hade det uppstått ett stort behov på arbetskraft i Närpes. Redan nu fanns betydande minoriteter av invandrare, som kommit som flyktingar. Eftersom arbetslösheten var låg (cirka 3 %) fanns det utrymme för arbetskraftsinvandring. Det var främst växthusägarna, som hade byggt stora blockväxthus, som hade stora behov på arbetskraft. Metallindustrin hade även behov på nyanställningar. Gamla arbetstagare med invandrarbakgrund började nu locka sin släkt och sina vänner till Närpes. En ny grupp av invandrare tillkom. Det var arbetskraftsinvandring. De ingick inte i flyktingkvoter utan de kom på privat basis, vilket var möjligt då de fick arbete.

Arbetskraftsinvandringen blev så pass stor att 2018 var deras andel av den arbetsföra befolkningen hela 16 % av hela arbetskraften. De flesta behövdes i växthusen, som samtidigt blev större och större. Nuförtiden är den odlade arealen cirka 80 hektar, fördelade på 197 odlare.

 

På bilden här ovanför syns en modern anläggning med både gamla växthus och moderna blockhus.

 

På bilden här nedanför ser vi växthusföretaget Bigros personalansvariga Jennifer Ivars i samspråk med bosniska Asima Fajic´.

I Närpes finns nu en stor population av invandrare. De flesta är vietnameser och bosnier. Man räknar dock med att cirka 35 nationaliteter finns i Närpes. Utbyggnaden av den odlade arealen växer också hela tiden. Man kan behöva mellan 100-200 nya arbetstagare i den nära framtiden. För varje hektar växthus behövs 10 nya arbetstagare.

 

Närpesbor med utländsk bakgrund 2019

Vietnam                                         515
Bosnien och Hercegovina          271
Övriga forna Jugoslavien          228
Thailand                                         65
Sverige                                            62
Ukraina                                          43
Estland                                           35
Övriga forna Sovjet                     39
Hela Närpes befolkning         9479

Rekrytering

Rekryteringen av nya arbetstagare sker på ett mycket närpesiskt vis. En odlare uttryckte sig på följande sätt:  ”Jag går in i kafferummet och säger att jag tror jag skulle behöva en till hit.” Nästa vecka står en vän eller en släkting till någon i personalstyrkan och frågar om nytt jobb. Det är med andra ord frågan om att låta djungeltelegrafen sköta rekryteringen. Inga dyra rekryteringsfirmor behövs för denna uppgift.

 

Språk

Språkförbistring är naturligtvis rådande under dessa förhållanden. Men man kommer ganska långt med kroppsspråket. Närpes vuxeninstitut är också engagerat med kurser i svenska. Men denna grupp av invandrare har inte kommit för att studera, varför det inte är så lätt att få dem på kurser kvällstid. De vill förtjäna pengar. Närpes stad och vuxeninstitutet har tillsammans utvecklat språkkurser med hjälp av QR-koder. Dessa har fallit i god jord, eftersom studierna kan ske via smarttelefoner.

 

Närpesmodellen

Sättet på vilket invandrare behandlas och integreras i Närpes har vunnit beundran i övriga Finland. Många orter är intresserade av detta. Skulle den sk. närpesmodellen var något för dem? Antalet inflyttade arbetstagare syns också bra i gatubilden. I centrum av Närpes finns ett ökat utbud av varor från Asien. Nu finns det två affärer med asiatiskt varusortiment. De flitiga vietnameserna förtjänar även extra pengar genom att plocka lingon och blåbär sommartid. Dessa säljs sedan ämbarvis till kunder som inte själva orkar gå till skogs för att plocka åt sig själv.

Naturligtvis förekommer det små irritationsmoment. Måste vietnameserna plocka lingon på våran tomt??? Har ingen lärt de vietnamesiska pojkarna att man skall duscha naken i simhallens tvättrum??? I det stora hela är detta småsaker. Det viktiga är den arbetsinsats som invandrarna ger åt Närpes. Och de pengar som invandrarna kan skicka hem åt sina släktingar i hemlandet.

 

Sidebar