Elektricitet


Elektriciteten kom i bruk i Närpes först på 1900-talet. Före detta satt man i ganska mörka stugor. Litet ljus fick man från brinnande trästickor insatta i väggarna. Och från den öppna spisen. Ibland tände man ljus, men de var för dyra för dagligt bruk. Visserligen kom fotogenlampor i slutet av 1800-talet. Men de var även dyra och inte så värst ljusstarka.


 

Innehåll

Närpes Kvarn – och Elektricitetsverk
Lokomobiler
Ab Närpes industrier
Jurvan puutavara
Jyllinkosken sähkö
Elandelslag

Närpes Kvarn – och Elektricitetsverk


Isak Malm från Malax och affärsman Wörlund från Vasa kom till Närpes 1910 och byggde i Näsby upp en kvarn och ett elverk. Det torde ha funnits där torget finns i dag.

 

Kvarnen drevs av en suggasmotor. För elleveransen byggdes ett lågspänningsnät av koppar. Byarna Näsby, Kåtnäs och Finby gavs möjlighet att köpa elström.

Strömmen leverades med 220 volts spänning, men man var tvungen att ta ned spänningen till 14 volt i stugorna. Lamporna höll inte för högre spänning.

De första lamporna tändes 1911, men bolaget lades ned 1917. Motorn och elnätet såldes.

 

Lokomobiler


År 1917 upplevde man en mörk vinter – ”aldrig mera”, sade gubbarna.

Hösten 1918 skaffade sig flera byar lokomobiler. En lokomobil är en ångmaskin som kunde dra tröskverk och elgeneratorer. De användes nu för dragning av tröskverk på hösten och för dragning av elgeneratorer när tröskningen var klar.

Elproduktionen kom igång igen, men man stannade motorerna kl. 10 på kvällen.

 

Ab Närpes industrier


 

 

 

Från hösten 1922 kom man igång med ett större kraftverk på Kallmossen. Ett ganska modernt högspänningsnät byggdes upp ända till Övermark, Kalax och Pjelax.

Kraftverket på Kallmossen murades upp nära dagens TB-servicestation.

Det blev en stor industrifastighet. Oskar Nix valdes till styrelseordförande och vd. Andra styrelse-medlemmar var Alfred Rosenlöf, Oskar Jeppson, Hugo Granskog Och Josef Hedman. Aktieägare var spridda över hela Närpes och de var ganska många.

 

Redan från början gjorde man två allvarliga misstag. Det första felet var att mossan på Kallmossen var för ung. Den hade dåligt brännvärde. Det andra felet var att ångpannan som inhandlades var på tok för stor. Generatorn som skaffades var bara för 100 kW. Det kanske tredje felet var att man tog för litet betalt av kunderna. Verksamheten gick på förlust hela tiden. Kraftverket kördes bara ett år och redan 1923 gick företaget i konkurs.

Jurvan Puutavara

Vid konkursauktionen köptes elnätet, sågen och kvarnen i Näsby av Jurvan Puutavara. De fortsatte med eldistributionen ända fram till 1936.

Jyllinkosken Sähkö

Kurikka-bolaget Oy Jyllinkosken Sähkö köpte nästan alla elnät i Närpes 1936. Därefter var eldistribution på en stabil grund. Nämnas kan att Närpes kommun även köpte aktier i Jyllinkosken Sähkö. De såldes med god vinst på 1990-talet.

Elandelslag

Kraftströmmen som levererades av Närpes industrier kom till byavisa transformatorer. I Byarna tog  lokala andelslag över distributionen. De byggde fyrkantiga transformatorbyggnader och levererade 220 V ström till gårdarna.

Yttermark kraftandelslag

Samtidigt som kraftverket på Kallmossen byggdes upp, byggdes även ett elverk upp vid Groop forsen i Övermark. Det var på 20 kW och räckte för behovet i Yttermark och södra Övermark. Så småningom kallades det för Yttermark Kraftandelslag.

Pörtom kvarn & elektricitets ab

I Pörtom historia omnämns ett bolag med namnet Pörtom kvarn  elektricitets ab som startade år 1919. Enligt uppgifter i denna bok skall verksamheten ha bestått av Långhagens kvarn och Österåkers kvarn. Dessutom fanns ett sågverk med ganska omfattande produktion. Bolagets
namn tyder på att det även skulle ha producerat elström för Pörtoms behov.

Kalax elektricitetsandelslag

I Kalax hade ett sågbolag startats av några kalaxbor 1910. Det gick ekonomiskt inte så bra. För att stärka ekonomin började bolaget även med kvarnverksamhet. År 1918 Ändrade bolaget sin ägarstruktur och inledde elproduktion. Med tre ben att stå på – såg, kvarn och el skulle bolaget då
gå vidare. Det lyckades i 10 år och andelslaget avslutade sin verksamhet. Ellinjerna såldes till Jyllinkosken Sähkö och sågen och kvarnen åt två kalaxbor.

 

 

 

 

 

Sidebar