Föreningar


Närpes har alltid haft ett rikt föreningsliv. De första föreningarna som startade upp verksamhet i Närpes var ungdomsföreningar, nykterhetsföreningar, skyddskårer och olika religiösa föreningar. Idrottsföreningar kom i ett litet senare skede, varför idrott togs upp i ungdomsföreningarnas och skyddskårernas agenda. Utvecklingen förde med sig att skyddskårerna och nykterhetsföreningarna dog ut. Skyddskårerna förbjöds i vapenstilleståndet med Sovjet 1944. Nykterhetsföreningarna dog en självdöd, då förbudslagen (1919-1932) upphävdes. Efter krigstiden har idrottsföreningarna bildat den största gruppen i föreningslivet i Närpes..


 

Innehåll

Ungdomsföreningar
Närpes Kraft
Pörtom sportklubb och IK Kamp
Närpes orienteringsklubb NOK
Närpes gymnastikförening
Närpes Sportdykare Scuba 77
Träff
Närpes skytteklubb NSK
Hembygdsföreningar
Marthaföreningar
Närpes fredsförening
Föreningarna Lions, Rotary och Zonta
Röda korset
Folkhälsan
4 H-föreningar
Föreningen Norden
Övriga

Ungdomsföreningar


Förhistorien för ungdomsföreningarna härstammar från den ryska tiden på 1800-talets slutskede. De ryska myndigheterna var inte alla gånger förtjusta i bildandet av föreningar. Det kunde ju frodas revolutionerande tankar hos dylika grupper. Föreningsverksamheten inleddes först i Malax. Många tog då modell av Malax, som var först i Svenskfinland år 1888. För att komma igång startade man ibland som underavdelning i Malax ungdomsförening.

I Närpes var Finby först ut. Där startades 1892 en förening, först som Finby lånebiblioteksförening, sedan som ungdomsförening. Finby blev känt för sin fina sångkör under ledning av Runar Långbacka. Så småningom byggdes en stor ungdomslokal nedanför Mosebacke. På 1950-1960-talen blev Finby uf uppskattat för sina fina nyårsrevyer

Övermark och Pörtom uf bildades 1895.
Under den första tiden var föreningarna sammankopplade med nykterhetstanken. Man ville ha ”ädlare och bättre nöjen” i motsats till ”grovkorniga kvickheter, dragspelsharmonikan och flaskan och bullriga danstillställningar.” Man försökte styra in ungdomsarbetet på teater-, sång och musik-, gymnastik- och nykterhetsverksamhet. Speciellt Pörtom uf blev välkänt får sina fina gymnastikgrupper. Båda föreningarna har ganska stora ungdomslokaler där huvudinslaget har varit dans. Under den senaste tiden har dansandet avtagit och ersatts av revyverksamhet.

I Yttermark bildades en ungdomsförening 1896. De byggde en lokal i trä, som tyvärr brann ned 1928. Man kontaktade då arkitekt Lars Sonck som gjorde ritningar på en lokal i tegel. Yttermark uf blev känd för sin stråkorkester under ledning av lärare Lars Linde.

Pjelax blev känd som nykterhetsbyn då man startade Pjelax ungdoms- och nykterhetsförening Hoppet år 1900. Alla medlemmar måste avge ett nykterhetslöfte. Ungdomarna tröttnade snart på detta och 1932 blev det bara Pjelax ungdomsförening. I Pjelax anlades även en paviljong för dans sommartid. Den kallades Rörgrund och blev snabbt populär. En tvillingpaviljong uppfördes på 1970-talet bredvid den gamla. Mellan de båda byggnaderna byggdes serveringsutrymmen. Denna lösning mottogs positivt av danspubliken, men då man byggde en utescen bredvid de två paviljongerna, reagerade publiken negativt. Publiken svek nu Rörgrund och de var tvungna att mer eller mindre lägga ned verksamheten. Nu är det bara privata tillställningar som bröllop som arrangeras i Rörgrund.

I Töjby startade man upp med ungdomsverksamhet år 1900. Föreningen blev känd för sin teater och sångkör. De har både en lokal uppe i byn och en paviljong nere vid hamnen.

Rangsby inledde sin verksamhet 1903. Föreningen hade eget bibliotek och en handskriven tidning. År 1966 fattades ett stort beslut i föreningen då byggandet av en stor danspaviljong inleddes. Satsningen lyckades och paviljongen på Fagerö blev snabbt populär.

Nämpnäs 1905 Föreningen är mest känd för sin fina dansbana på Börskäret. Av någon anledning kallades en dylik dansbana för paviljong i Närpes. Paviljongen kunde invigas 1953 och blev den första i Närpes.

Böle 1906 Byarna Böle, Gottböle, Kaldnäs och Stobacka hade gemensamt Böle uf. Föreningen var känd för sin sångkör Slättens Eko under ledning av ”Post-Janne” (Albert Brommels). På 1940-talet var föreningens teaterpjäser välkända. Nu röner föreningen berömmelse för sina revyer.

I Kalax-Tjärlax inledde man ungdomsverksamhet 1908. De byggde så småningom en egen lokal. Den blev ganska liten och vann aldrig någon popularitet bland ungdomarna. Nu har man i byarna egen liten lokal vid Vargholmen som upprätthålls av skifteslaget i Kalax-Tjärlax. Den går under Notvikens oas, men kallas allmänt bara Oasen.

Norrnäs hade en föregångare med nykterhetsföreningen Myran 1905-1912. Denna ombildades till en ungdomsförening 1914. Inne i byn byggdes en liten lokal upp. Danserna förblev anspråkslösa, men större popularitet har paviljongen vid Verkan rönt. Dess plats vid havet är naturskönt beläget och har dessutom en fin simstrand.

Mellersta Närpes kallades den förening som bildades i Näsby 1933. Några år senare byggde de en stor lokal mitt i Näsby. Den kallades allmänt för Närpesgården. I lokalen fanns även utrymmen för en biograf, som kallades Bio-Bio. I Närpesgården hade man populära danser samt omtyckta nyårsrevyer. Tyvärr brann Närpesgården ned i en storbrand 1972. Föreningen var då utan funktionella utrymmen, vilket var början på föreningens nedgång. Man byggde visserligen upp en ny lokal med försäkringspengarna. Den blev för liten med endast ett café och en biograf. Ett försök gjordes senare med att bilda en ny storförening tillsammans med Rangsby och Yttermark. Detta misslyckades också. Centrum av Närpes blev därmed utan ungdomsförening.

Slutord
Ungdomsföreningarna fick stora problem då den stora emigrationsvågen kom på 1960- och 1970-talen. Ungdomar flyttade till Sverige efter arbete i stora skaror. Danserna blev olönsamma och ibland lades verksamheten ned helt och hållet. Många försökte nog hålla sig vid liv, men de förde en tynade tillvaro. Under åren 1970-1981 gjordes ett försök till att skapa en storförening för att möta svårigheterna. Mellersta Närpes, Rangsby och Yttermark slogs ihop till en förening, Närpes uf. Försöket misslyckades och Rangsby och Yttermark gick ut och av resterna byggde man upp Närpes uf. De försökte då bygga en egen lokal, men deras försäkringspengar efter den nedbrunna lokalen räckte bara till ett serveringsrum och en biograf. Även denna satsning misslyckades.
Idrott
I gårdagens samhälle var idrott lika med tävlingsidrott. Att utöva motionsidrott för hälsans skull var inte vanligt. Man försörjde sig också med ett mera fysiskt arbete. Sittande kontorsarbete var få förunnat. Staten började efter krigen också understöda motionsidrott. Kommunen tillsatte en idrottssekreterare som inför en nämnd föredrog ärenden. Tjänsten har innehafts av Jan-Erik Bergman fram till 2015. Janne var själv en framstående sprinter i IF Kraft. Nu innehar Ida Hautaoja tjänsten. Själva idrottsutövandet skötes av föreningar och deras medlemmar. Den största enskilda idrottsarenan som Närpes har byggt är läktaren och idrottsplanen i Mosedahl.
Gymnastik från den tiden då gymnastiken sköttes av ungdomsföreningar och skyddskåren:

 

IF Kraft

 

Idrottsföreningen IF Kraft är den äldsta idrottsföreningen i Närpes. Den kallas oftast för Närpes Kraft, när man vill betona föreningens hemvist. En sportklubb hade redan 1913 bildats i centrum av Närpes. År 1915 ersattes den av Närpes Idrottsförening. NIF:s nära samarbete med skyddskåren och dess militära prägel passade inte alla. Många ansåg att idrotten borde vara huvudsak.

Från Finby uf:s sida ansåg man då att en ny förening borde bildas. På ett möte 1930 föddes då IF Kraft. Den första idrottsplatsen var Ryssback i Finby. Snart köptes den sk. Skarpängen, den plats där Centralidrottsplanen finns i dag. Tack vare stora talkoinsatser kunde en idrottsplan invigas 1931. År 1963 fick planen en läktare.

Kamp och PSK

De dåtida grannkommunerna Övermark och Pörtom kunde uppvisa liknande utvecklingsskeden. Det var ungdomsföreningarna och skyddskårerna som ledde utvecklingen mot självständiga idrottsföreningar. Inom föreningarna var skidåkningen en stark gren, mycket tack vare skyddskårernas intresse. I Övermark sysslade man mycket med herrgymnastik och pyramidbyggande. IK Kamps föregångare hette ÖUIK (Övermark Ungdomsförenings Idrottsklubb). I Pörtom bildade man Pörtom Sportklubb (PSK).

Lokalt är alla tre föreningarna aktiva, men utanför Närpes uppträder man oftast i Krafts färger. Verksamheten i Kraft är ordnad i sex självständiga sektioner. Det finns en sektion för friidrott, fotboll, skidning, ishockey, volleyboll och cykling. Av dessa har friidrott och skidåkning haft idrottare på landslagsnivå. Volleyboll deltar inte längre seriespel. Volleybollspelarna deltar endast i bolagsserier eller i motionsspel. Den publikmässigt största grenen är dock fotboll.

På 2000-talet har en ny sektion kommit till. Det är skidskyttarna som inlett verksamhet i Närpes och startat en ny sektion i Kraft. De har med en stor talkoinsats lyckats bygga en egen skidskyttestadion på Vargberget. De kallar sig för Närpes kraft Biathlon och med ett flitigt juniorarbete har de på en kort tid fått tävlare på landslagsnivå i juniorklasserna.

 

Fotboll
Fotbollsmatcherna har lockat den största publiken genom tiderna i Närpes. A-laget har för det mesta spelat i division 3 eller division 2. Publiktillströmningen har alltid varit på hög nivå nationellt sett. Medeltalet per match ligger kring 400-500 människor. Publikrekordet för division 3 matcher innehas av Kraft med 2400 personer. Det skedde då Kraft mötte lokalkonkurrenten LBK från Lappfjärd en högsommardag år 1974. Någon spelare från Kraft har inte lyckats ta sig till landslaget. Den kanske bästa spelaren var Sven Nyman som lockades till VIFK och spel i mästerskapsserien. Mesta mål i seriespel i Kraft innehas av Jonas Granfors med 115 mål. Antalet fotbollsspelare har hela tiden ökat i Närpes. Det är ett resultat av flitig juniorverksamhet och framförallt att damfotboll har kommit med.

Friidrott
Som friidrottsförening är Kraft en I-klassförening, vilket betyder att man i förbunds-, och distriktssammanhang måste samla en viss mängd poäng. Friidrottarna har nuförtiden en fin arena byggts i Mosedal. Den fick fina nototanbanor och var på en helt annan nivå än de kolstybbsbanor som fanns på centralplanen. Nationellt har Jan-Erik Bergman haft stor framgång, då han slutet av 1970 talet knackade på dörren till landslaget på sprinterdistanserna.

Senare nådde Jonathan Åstrand ända fram till deltagande i Finlands landslag. Han var även sprinter och sprang 100 och 200 m.

 

 

 

 

 

 

Här nedanför kommer en lista på rekordnoteringarna i Kraft friidrott:


Skidåkning

Skidåkning har traditionellt varit en stor sport i Närpes. Förr var skidåkarna tvungna att med egna skidor åka upp skidspår, för att sedan kunna träna. Skidorna var av trä och de bröts ibland itu i backarna. Skolbarnen skidade alltid till och från skolan på vintern. Tävlingar kunde arrangeras längs landsvägarna utan att speciella spår hade gjorts upp. Nuförtiden körs spårbottnar upp med snöskoter och en specialtillverkad spårkalle drar upp fina, hårda spår. Skidorna är av glasfiber och de glider mycket snabbare än de gamla tidens träskidor. Trots alla svårigheter drog sporten många utövare.

Närpes har inte haft skidåkare som klarat sig på nationell nivå. På 2000-talet har junioråkare höjt standarden inom sporten. Krafts juniorsektion har år 2019 en 14-åring, Lukas Kuuttinen, som har besegrat alla sina medtävlare under tävlingssäsongen. Han vann även juniorernas finska mästerskap, Silvertrissan.

Förutsättningarna för att åka skidor har förbättrats avsevärt från 1980-talet. Man har byggt elbelysta skidspår i snart sagt varje by. Man har byggt upp skidcentra för sporten på Vargberget, Högåsen och Pörtom. Förutom varma stugor har man kilometervis med belysta spår på områdena. Det mest utbyggda området finns på Vargberget, som är centrum för skidåkning, skidskytte och orientering. Verksamheten inleddes med att man flyttade upp en gammal skola till berget år 1970.

Närpes orienteringsklubb NOK

Orienteringssporten tog fart efter krigen i Närpes. Den startade som en sektion inom Kraft för att 1957, för att då gå ut och bilda en egen förening. Man bildade då Närpes orienteringsklubb, NOK. Man rönte från början en stor framgång och hade redan på 1950- och 1960-talen två orienterare i Finlands landslag. De var Ruben Ellfolk och Henry Österås. Men titeln till den ”mesta” orienteraren går nog till Rolf Eklund. Han var under hela sitt liv en aktiv orienterare och flerårig ordförande för NOK. Han var också fader till idéen att bygga upp Vargbergets fritidscentrum.

På 2000-talet har klubben en flitig verksamhet, speciellt omtyckta är de traditionella orienteringsträningarna varje torsdag sommartid. Orienterare mellan 7 – 80 år deltar och många juniorer i alla åldersklasser syns i skogarna.

Närpes gymnastikförening

Gymnastik har tidigare haft både manliga och kvinnliga utövare. Speciellt omtyckt form av gymnastik för män var pyramidbyggande. Nuförtiden har gymnastiken nästan endast kvinnliga utövare. Manliga utövare syns endast på vuxeninstitutets motionskurser. Däremot har de kvinnliga utövarna inte försvunnit, utan närmast utökat sig i antal. Förtjänsten till denna utveckling skall nog ges åt Närpes gymnastikförening (NKG). Initiativtagare till föreningen var Clary Hermans. Från en anspråkslös början har NKG nuförtiden flera former av gymnastik. Man började med jazzgymnastik för att även börja med pensionärsgymnastik, drillflickor, redskapsgymnastik, föräldra-, och barngymnastik m.m.
Tävling var aldrig huvudsaken utan motion och bredd på verksamheten.

 

Närpes Sportdykare Scuba 77

År 1977 bildades av intresserade amatördykare en dykarklubb i Närpes. Klubben har vintertid varje söndag övningar i simhallen i Närpes. Där har de kunnat få specialundervisning i dykning av sakkunniga. På somrarna har de dykarläger i Närpes skärgård. De har undersökt förlista fartyg och ibland hittat föremål av historiskt värde. Det bästa exemplet på detta är kanonen som finns i Närpes stadshus. Scuba har också kunnat bistå Närpes brandkår vid olika specialuppdrag.

Tennisföreningen Träff

Av gammalt fanns en sektion för tennis i Närpes Kraft. Kraft hade en utebana för tennisspel vid centralplanen. Sektionen väcktes till liv av Bo-Erik Sirén år 1976. Tennis kunde då spelas inomhus i nybyggda gymnastiksalar och på en asfaltbana för ishockeyspel vintertid. År 1979 gick tennisspelarna skilda vägar och bildade tennisföreningen Träff. Nuförtiden spelas tennis av aktiva motionärer och en liten grupp ungdomar som utövar tävlingsverksamhet.

 

 

Närpes skytteklubb NSK

NSK grundades i Närpes år 1975. Ser man till antalet finska mästerskapsmedaljer så kan ingen tävla med NSK. Under sina första 10 år sköt de hem ett 50-tal medaljer av olika valörer. Tyvärr har ingen närpesskytt börjat tävla i grenar som ingår i det olympiska programmet. De skjuter huvudsakligen i grenar som viltmålsskytte med både luft- och miniatyrgevär

 

 

Hembygdsföreningar

I Närpes finns tre aktiva hembygdsföreningar. De är Närpes, Pörtom och Övermark hembygdsföreningar. De är alla tre uppbyggda som museiområden kring en gammal bondgård. Som en kuriositet kan nämnas att förutom dessa tre museigårdar finns i Finland två beaktansvärda museigårdar till som härstammar från Närpes. Den ena är Harvgården som finns i Vasa hos Brageföreningen, den andra är en bondgård som flyttats till Fölisön i Helsingfors.

Närpes hembygdsförening
Bengtsgården i Näsby blev efter krigen centrum för hembygdsverksamheten i Närpes. Gården blev ett museum för att den gamla livsstilen skulle bevaras för kommande generationer. Då vridläktaren hade uppförts i Öjskogsparken började man flytta Bengtsgården och andra museala byggnader till parken. Närpes hembygdsförening började därmed bygga upp sin verksamhet på denna plats. Nu finns förutom Bengtsgården även en småskola, ett apoteksmuseum, en lanthandel, en ria, en smedja, en väderkvarn, ett växthus, några härbren och andra småhus. Uppe på kyrkbacken finns ett lantbruksmuseum inhyst i ett gammalt lånemagasin.
Närpes hembygdsförening har sektioner med egen verksamhet. Dessa är en boksektion, fornforskare och Närpes Teater. Teatern bildade en egen självständig förening från och med 1.1.2019.

Pörtom hembygdsförening
Föreningen har skapat ett eget museiområde på Dalbacken norr i Pörtom. På området fanns tidigare Viktor Dahlbos hem och målarstuga. Hembygdsgården är en gammal bondgård från Pörtom. Till museet ansluts ett glasbruksmuseum med föremål från Berga bruk samt en forntidsby. Hembygdsföreningen med Johannes Weegar har varit mycket aktiv när det gäller att kartlägga fornfynd. Pörtom är ett av de områden som har mest fornfynd i Finland.

Övermark hembygdsförening
Några hundra meter väster om kyrkan har föreningen sitt centrum. Där finns den normala bondstugan med lillstuga, en bastu, en loftsbyggnad, en väderkvarn och två härbren. Den mest unika utställningen är ett postmuseum, som är inhyst i lillstugan.

Yttermarkgillet
I Yttermark mar man bildat en förening, som kallas Yttermarkgillet. Det har inget museum, men desto mera utgivning av böcker som gäller Yttermark forntid. Gillet har även gjort en omfattande hembygdsinventering om den gamla bebyggelsen.

 

 

Marthaföreningar

I början på 1900-talet uppstod marthaföreningar i snart sagt varje by. Från början strävade föreningarna till att ge husmödrarna kunskaper och färdigheter för att kunna sköta ett hem på bästa möjliga sätt. Martharörelsen har bl.a. gett ut en välkänd kokbok, Marthas kokbok. Nu betonar man en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Marthaföreningarnas målsättningar har varit hållbara och därför finns de kvar i de flesta byar.

 

 

Närpesnejdens fredsförening

År 1927 började pastor Edvin Stenwall ge ut tidskriften Frid på jorden. Den bidrog till att väcka intresset för fredens sak i Närpes. Tidningens budskap bar frukt, man bildade nu en fredsförening. De första åren var väldigt svåra. Lapporörelsen blev stark i Österbotten och den motarbetade alla tankar på en fredlig utveckling. Lapporörelsen hade bland annat sammankallat ett möte för att dryfta åtgärder mot Stenwall och hans fredsrörelse. Den var ju ”till skada för vårt land och dess försvarsväsende”. Reaktionen mot Lapporörelsens tilltag blev stort. Till ett möte i Finby uf:s lokal kom 500 personer för att uttala sitt stöd för Stenwall. Några män ur Lapporörelsen kom även till Stenwalls hem i Finby för att skjutsa honom till östgränsen. Stenwall förstod vilka gäster som var på kommande och hoppade ut genom ett fönster och sprang till sina grannar. Kampen om Stenwall kulminerade i valet av kyrkoherde 1938. (Se kapitlet om politik på 1920-1930-talen).

Lions, Rotary och Zonta

 

Dessa tre föreningar har sin upprinnelse i USA. De vill verka för förståelse mellan folk och nationer. Alla har en omfattande verksamhet för välgörenhet.

 

Rotary har som sin stora välgörenhetskampanj för att utrota sjukdomen polio. Lions kämpar i sin nordiska kampanj för rent vatten och för Östersjön. Zonta är närmast en systerorganisation till Rotary med liknande målsättningar i sin verksamhet. Rotary och Lions var av gammalt enbart för manliga medlemmar och Zonta för kvinnliga medlemmar. Under 2000-talet har kvinnliga medlemmar kunnat söka sig till Lions och Rotary.

 

 

 

 

 

 

 

I Närpes har Rotary uppfört en reklampelare vid riksväg 8, vars vinst delas ut till välgörande ändamål åt ungdomar i Närpes

 

 

Röda Korset

I början av 1950-talet bildades i såväl Närpes som Pörtom och Övermark Röda Kors-avdelningar. De är underavdelningar till Finlands Röda Kors. Inom Röda Korset bedriver man en omfattande upplysnings- och hjälpverksamhet. Man ordnar kurser i Första hjälp och skickar omfattande hjälp till katastrofområden. I Närpes skötte Röda korset under en lång tid ambulanstransporter.

Folkhälsan

Samfundet för Folkhälsan i Finland bildades 1921 i avsikt ”att verka för danandet av ett andligen och kroppsligen starkt släkte i svenskbygden i Finland”. Närpes följde upp dessa tankar och startade en egen förening, Folkhälsan i Närpes. Det förebyggande hälsovårdsarbetet inleddes med kurser i spädbarnsvård. Man ivrade för barnträdgårdsverksamhet och 1949 invigdes en hälsogård i Näsby. Snart sagt alla närpesbarn har lärt sig att simma i kurser som Folkhälsan har arrangerat. Under de senaste åren har föreningen låtit bygga ett radhus för pensionärsboende vid Nybro Det senaste projektet var ett höghus för pensionärer och en barnträdgård i samband med Mitt i Stan-huset.

 

 

4H-föreningar

4 H klubbar kallades ibland för lantbruksklubbar. Idéen kom från USA och upptogs i Finland på 1920-talet. På 1930-talet bildades klubbar i Närpes, Pörtom och Övermark. Från början var det meningen att barnen skulle få ett stycke land som de kunde bruka och skörda. Nuförtiden är verksamheten mera omfattande. Barnen kan ha husdjur eller rävar och minkar. Barnen kan delta i matlagnings,- traktor- eller hobbykurser. Lägerverksamhet sommartid hör också till programmet. De fyra H:na betyder Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa, d.v.s. förmågan att självständigt tänka, ha medkänsla, lära sig att arbeta praktiskt och att ha en sund livsföring.

 

 

Föreningen Norden

Denna förening bildades 1947 för att knyta vänskapsband till de nordiska grannländer och den sprider upplysning om de nordiska grannländerna. Inom ramen för samarbetet har ett system med vänorter skapats. Närpes har vänorter i Sverige (Västervik), Bamble i Norge, Tönder i Danmark och Akranäs på Isla.

 

 

Övriga

Ovan redovisade föreningar är inte de enda i Närpes. Föreningar bildas och föreningar har obetydlig verksamhet. En och annan förening självdör, då de första entusiasterna slutar. Som exempel kan nämnas en radioamatörklubb, Närpes Filatelister, NACC (Närpes American Car Club) o.s.v. Samfundet Finland Sovjetunionen har dött ut i och med att Sovjet försvann.

 

 

Sidebar