Handeln

Samhället hade förr en ekonomi som byggde på självförsörjning och byteshandel. Man tillverkade det som man behövde, men kunde tyvärr inte tillverka allt. Det fanns ett visst behov på varor, t.ex. salt. Handel var förbjuden på landsbygden fram till mitten av 1800-talet.

Man försökte styra all handel till städerna. Handeln skulle vara en borgerlig näring. På 1600-talet grundlades Vasa och Kristinestad, vilket gav möjlighet för människor i Närpes att köpa varor i städerna.

Bönderna seglade dock på eget bevåg till Stockholm för att sälja sina egna produkter. Invid Långön vid Närpes åmynning fanns en marknadsplats för denna bondeseglation. Dessa handelsmän tog naturligtvis med sig varor (mest salt och järn) hem till Närpes.

En tid fanns även en marknad i Finby. Först år 1859 tilläts handelsbodar i socknarna.


Innehåll

Lanthandlar på 1800-talet
Lanthandlar på 1900-talet
Handelslag på 1900-talet
Svårigheterna
2000-talets utveckling


Lanthandlar på 1800-talet


De första handelsbutikerna startades i Pörtom, troligtvis för att avståndet till Vasa och Kristinestad var så långt. Det första tillståndet för affär gavs 1862 åt J.A. Barcker på Back hemman i Pörtom. Han fick genast efterföljare både i Pörtom och andra byar i Närpes.

De första handelsmännen och -kvinnorna byggde inte genast egna butiker, utan de avdelade en kammare eller en framstuga till handelns bruk. De flesta blev också ganska kortvariga i denna bransch. Eftersom det troligtvis var svårt för dessa pionjärer att få en bra ekonomi i sina lanthandlar, urartade handeln för några. Vissa startade lanthandlar utan tillstånd och vissa hade ölkrog i sin affär. De som ertappades av länsmannen fick böter för sina tilltag.

Handelsbodarna hade under den första tiden små varulager och dagens färskvaror fanns inte. Kundernas behov var också anspråkslösa. De viktigaste varorna var salt, mjöl, socker, kaffe, tändstickor, lampolja och tobak.


Lanthandlar på 1900-talet


I detta kapitel behandlas 1900-talets lanthandlar. Några av dessa handelsmän inledde verksamheten redan på 1890-talet. Här omnämns endast de som blev mera långvariga, eller där handel bedrevs på platsen en längre tid.

Södra Närpes

  • Första handelsmannen i Pjelax var A. Tötterman, sedan kom Anders Eriksson. Affären övertogs av tre bolagsmän Petter Jeppe, Mickel och Karl Johan Mangs. Affärsrörelsen övertogs sedan av Oskar Ricksén, sedan av sonen Karl-Gustaf Ricksén och sist av Anders Launonen.
  • I Böle handlade Karl Gustaf Skrifvars, vars affär övertogs av Hugo Lindén och sist av Eskil Kvisén. Då handelslaget slutade i Böle övertogs handeln av Greta Lindqvist och Christer Carlebring som drev Böle Lanthandel i 26 år.
  • I Gottböle verkade olika affärsmän de mest långvariga torde vara Uno Sjöblad och Marlene och Jarl-Erik Sundblad med sin affär Mini-Livs.

 

Finby – Näsby- Kåtnäs

  • I Finby fanns affärer vid landsvägen ganska nära infarten till järnvägsstationen.
  • Välkänd blev affären som Frans Oskar Henriksson och senare Oskar Haga hade i Näsby. Den flyttades till Öjskogsparken och blev museum.
  • Otto Strandberg startade den första affären som kunde kallas varuhus. Förutom det vanliga sortimentet av varor i en lanthandel, inköpte han även jordbruksmaskiner och varor för en järnhandel.Eftersom affären fanns vid vägkorsningen mitt i Näsby, började folk kalla korsningen för ”Strandbergska hörnet”.

 

Västra Närpes

  • I Kalax var Valter Nissfolk den mest långvarige handelsmannen var och hans son Börje Nissfolk tog senare över affären. Senare öppnade sonsonen Stefan Nissfolk även en affär i Näsby.
  • I Nämpnäs har det liksom i andra byar funnits ett flertal handelsmän. Carl Wilhelm Widbom kom från Kristinestad till Nämpnäs för att idka handel. Hans viktigaste vara var salt, som fiskarbefolkningen behövde i stora mängder. Han kallas också för folkskolans fader i Nämpnäs. I modernare tider är det Peter Gullans, som har hållit ut.
  • I Norrnäs har andelsrörelsen haft ett starkt fäste. Bybutik har funnits sedan 1906. Andelslaget slutade 1990 och Håkan och Elisabeth Maris startade Håkans Närköp.
  • Rangsby har däremot haft många privata affärsinnehavare. Redan ganska tidigt på 1800-talet inleddes handelsverksamhet.

 

 

Yttermark

  • I Yttermark fanns det liksom i andra byar en brokig skara av privata affärer. Den första var Karl Erik och Helena Spelmans. De sålde gården och satsade på affärsrörelsen, som hustrun ”Lena Gret” för det mesta skötte.
  • I Yttermark fanns det ingen privat företagare som tog upp konkurrensen med andelslagen. Yttermark Ahl och Ådalen dominerade snart dagligvaruhandeln. Nuförtiden saknar Yttermark en egen byabutik. 

 

Övermark 

  • In på 1900-talet fick andelshandeln en stark position i Övermark. Redan 1942 startade Hildegard Martens en handel i kyrkobyn. Denna affär fortsattes av ättlingar till Hildegard och det är den enda affär som har överlevt alla kriser och fortfarande finns kvar. 

 

Pörtom

  • Många var de som försökte i Pörtom, men många slutade ganska fort. Av de som höll ut längst kan nämnas bröderna Emil och Ragnar Hagman. Trots den långa fina traditionen på lanthandlar, finns det ingen kvar i Pörtom. 

De privata affärsinnehavarna hade för det mesta Kesko och eller Tuko som partiaffärer.


Handelslag på 1900-talet


År 1900 startades lantmannagillen, som var intresseföreningar för bönderna. Redan från början upptogs frågan om gemensamma inköp av förnödenheter. Man behövde bl.a. bättre jordbruksredskap, bigödsel och höfrö. Man räknade med att få bättre priser om dylika varor köptes i större mängd. Snart började man även sälja böndernas produkter. Och nästa steg var att bilda kooperativa handelslag. Man samlade delägare (en andel per man) och bildade andelslag. Först ut var man i Övermark 1905. Sedan tillkom Pörtom, Böle och Norrnäs 1906. De första affärerna startades i gamla fastigheter, men snart byggdes affärshus för verksamheten. Eventuell vinst delades ut till medlemmarna, beroende på hur mycket medlemmarna hade handlat i butiken. Inom andelsrörelsen utgavs även en egen tidning, Samarbete, åt alla medlemmar.

Övermark

Trots en trög start kunde andelslaget dela ut en vinst under det första året på 5% på uppköpen åt sina 136 medlemmar. Förtroendet växte och mera medlemmar tillkom. 

Andelslaget började så småningom starta filialer i andra delar av socknen. Räfsbäck (1918), Överträsk, Valsås och Valsberg fick alla filialer. 

Pörtom 

Andelslagets utveckling i Pörtom liknade den i Övermark. Huvudaffären placerades i centrum av Pörtom och filialer startades i Norrback, Sidbäck, Rönnholm och Velkmoss.

Böle 

År 1906 slöt sig bönderna i Böle, Gottböle och Kaldnäs samman och bildade Böle andelshandel, vilken var den första i gamla Närpes. Redan första året öppnades en filial i Gottböle och sedan i Stobacka. 

Yttermark

I september 1907 började det nybildade Yttermark Andelshandel sin verksamhet i en framstuga med en kammare som kontor. I rask ordning började man fundera på var man skulle öppna filialer.

Först ut var filialen i Påttan. Nästa var filialen i Granliden. Det fjärde steget i utvecklingen var att bygga en ny huvudaffär mittemot folkhögskolan. På 1920-talet började man uppköpa och försälja spannmål och andra jordbruksprodukter. Filialnätet växte 1949 då Näveråsen och Knösen fick egna affärer.

Andelslaget utvidgade sina affärsrörelser ett par gånger. Först försökte man sig på att producera elström en tid. Man köpte även in sig i Österbottens andelsgarveri i Övermark, som senare gick i konkurs och orsakade stora förluster.

Den mest lönsamma affären var startande av ett bageri 1951. Under namnet Sydösterbottens bröd verkade bageriet i flera år. Ett märkesår i andelshandelns historia var 1962, då den nya affärsfastigheten i centrum av Yttermark kunde tas i bruk.

 

Pjelax

Sporrade av grannarna bildades Pjelax Handelslag och en affär öppnades på nyårsdagen 1907. Året därpå öppnade handelslaget en filial i Skrattnäs. 

Finby

Affärsidén med andelslag spred sig och 1908 kom Finby i turen. Finby Handelslag bildades och affär öppnades. Som en kuriositet kan berättas att den första tomatodlaren i Närpes, Valdemar Mattfolk, var föreståndare i handelslaget mellan åren 1909 – 1918. Han odlade tomater i en drivbänk vid handelslagets sydvägg. Filialer öppnades i Svartbäck och i Bäckby.

Näsby

I Näsby grundades även ett andelslag 1908, som fick namnet Näsby Andelshandel. Svårigheterna i verksamheten blev ganska stora i Näsby. Den ena svårigheten var kreditgivningen och den andra var öppethållningstiderna. Det var vanligt att byns män samlades i affären på kvällarna. Man var tvungen att reglera stängningstiderna till klockan 20 på kvällen och klockan 21 på sommaren.

Närpes Östra Handelslag

Andelslagen i centrum och södra delarna av Närpes började diskutera en samgång 1919. Närpes Östra Handelslag bildades och huvudaffären placerades i Finby. Efter att ha genomlevt den ekonomiska krisen 1929-1934 var man färdig för utvidgningar i slutet av 1930-talet. Först tillkom handel med bigödsel och senare med spannmål. Snart kom även handel med tomater och gurkor, samt slaktdjur. Man öppnade bl.a. en köttbutik i Näsby. Dessutom tillkom en konfektionsaffär, varför man fick fyra affärer i Näsby. År 1944 ändrades namnet till Närpes Handelslag.

Norrnäs

Först ut med eget handelslag i västra Närpes var Norrnäs Andelshandel 1906. 

Rangsby

I Rangsby var man även snabb i vändningarna. Husrum fick handeln i en del bondstugor, för att 1923 flytta till korsningen vid Övermarksvägen. 

Nämpnäs

Ideén med andelslag vann stort inflytande i Nämpnäs. Så småningom flyttade andelslaget till skifteslagets tomt vid Strömsbron, där en ny fastighet byggdes upp. Nämpnäs handelslag öppnade även filialer i Tjärlax och Kalax.

Närpes Västra Handelslag hette det nya handelslaget som skapades efter att affärerna i de västra byarna hade fusionerats. Detta skedde 1919. Affären i Nämpnäs betraktades av medlemmarna som huvudaffär, där fanns ett distributionsmagasin.

Handelslagens partiaffär hette SOK

 

Andelsaffären Ådalen

År 1938 var ett antal bönder och arbetare mogna för att bilda ett svenskt arbetsandelslag i Närpes. Det fick namnet Andelsaffären Ådalen u.t.

Ett år senare startade man med en affär i Näsby. Snabbt utvidgade man verksamheten med flera butiker. De fanns i Rangsby, Korsnäs och Malax. Ganska snart blev förmedlande av lantbruksprodukter som tomat och gurka en av de viktigare uppgifterna. En ny filial öppnades även i Nämpnäs och senare tillkom filialer i Finby, Harrström, Yttermark och Töjby. Ådalen övertog även två filialer i Kaskö och affärer i Gottböle och Kalax. Den största satsningen gjordes med en investering i ett varuhus i Näsby. 

År 1967 övertogs Ådalen av Andelsaffären Vasanejden, vilket var början på en nedgång för arbetarandelslagens verksamhet i Närpes. 

Arbetarandelslaget använde sig av OTK som partiaffär.


Svårigheterna


Handelslagen fick med tiden allt svårare att upprätthålla det täta butiksnätet. År 1984 gjorde man ett stort försök till att rädda andelslagen, då man sammanslog andelslagen till Andelslaget Westbotnia. Man uppförde nu en stor affär i Näsby. Försöket att överleva lyckades inte och 1995 gick företaget i konkurs.

Den större andelslaget Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa i finska Österbotten köpte resterna av konkursboet och inledde verksamhet i det svenska Österbotten. Ee-Pee byggde senare upp en stor matvaruaffär mitt i Näsby, som kallades S-Market.

 

 


2000-talets utveckling


Sedan 1979 blåste förändringens vind i Närpes. Det privatägda varuhuset Halpa-Halli ville etablera sig i centrum. Halpa-Halli inrymde både ett varuhus och en matbutik. En lämplig tomt hittades på industriområdet i Finby. På 2000-talet kom den tyska varuhuskedjan Lidl till Närpes. Den uppförde en fastighet på industriområdet och satsar mera på matvaror än på varuhusvaror. En stor etablering gjordes 2017 då Tokmanni kom till Näsby. Det var den senaste av de s.k. lågprisvaruhusen som har etablerat sig i Närpes.

Den stora arbetskraftsinvandringen har skapat ett behov på utbud av nya matvaror. Två nya affärer har öppnats i Näsby, det är HST Asian Market och Tom Tep Asian Market. I kölvattnet kring diskussionerna om matsvinn och koldioxididutsläpp har en ny typ av affär öppnats i Närpes 2019. Den heter LivsVinn och satsar på produkter för en hållbarare utveckling.

Nuförtiden är det få byar som har en egen butik. De finns endast i Pjelax (K-extra Pjelax), Nämpnäs (Gullans Närköp), Norrnäs (Håkans Närköp), Töjby (M-Nybo`s bybutik) och Övermark (Martens K-Närbutik). Handeln är nu koncentrerad till centrum av Närpes, där det finns K-Market, S-Market, Halpa-Halli, Lidl och Tokmanni.

 

 

 

 

 

Sidebar