Kommunal samgång


Kommunal samgång


På 1960-talet framkom det att Finlands många småkommuner var för svaga att uppfylla den service som man nu ålade dem via lagstiftning. En ny lag stiftades 1967 om den kommunreform som nu ansågs behövlig. I Österbotten fick de förtroendevalda nu fundera på om den egna kommunen skulle förbli självständig eller gå samman med andra kommuner. I Närpes och bland dess grannar visade det sig vara en kvistig fråga.


Innehåll

Processen för samgången
Samgång
Resultat


Processen för samgång


I lagen som stiftades 1967 sades ingenting om vilka kommuner som skulle sammanslås eller hur de skulle sköta den ålagda servicen. Det var upp till kommunerna att besluta om detta. När man var överens om samgångspartners m.m., så anhöll man av stadsrådet om en ändring av den kommunala indelningen.

Verkställigheten fick den nya kommunen sköta själv.

I Närpes ansåg man att kommunen var så stor att den kunde sköta sig själv. Men med hänsyn av de små grannkommunerna, ställde sig Närpes inte främmande för en samgång. Övermark förklarade snart att de ville gå samman med Närpes. Däremot var det oklart vart Korsnäs och Pörtom skulle höra. Kaskö stad visade sig vara ett svårt problem i detta sammanhang.

Kommunalreformsnämnden i Vasa län föreslog i sitt preliminära utlåtande 1968 att Närpes, Övermark och Kaskö skulle sammanslås till en landskommun med namnet Närpes. I Kaskö reagerade man starkt på detta förslag och de ville bevara sin självständighet.

I slutet av 1969 kom Pörtom på allvar med i diskussionen. Det framkom att en majoritet i Pörtom kommunfullmäktige ville gå samman med Närpes och inte med Malax som länsstyrelsen föreslog. I Pörtom väckte denna tanke starka känslor. År 1971 försökte man få ett beslut om samgång mellan Närpes, Övermark och Pörtom. I Pörtom hindrades beslutsförslaget av minoriteten genom att de tågade ut när detta ärende kom på agendan. Fullmäktige var inte längre beslutför med så många frånvarande. Minoriteten kom från norra Pörtom. I detta skede kom även också byarna Töjby och Träskböle med i diskussionerna. De var rädda att hänföras till Malax, vilket de inte ville.

.

 

 


Samgång


 

  • I mitten på 1972 var man mogna för ett beslut:
  • Kommunerna Övermark och Pörtom slås samman med Närpes
  • Delar av norra Pörtom överförs till Malax (bydelarna Johannesdal och Svarvar)
  • Byarna Töjby och Träskböle överförs från Korsnäs till Närpes

 

I samband med samgången skrevs ett avtal mellan kommunerna. I framtiden skulle Pörtom få posten som kommunalfullmäktiges ordförande och Övermark posten som kommunalstyrelsens ordförande. I det politiska livet är framtiden 48 år, då ”gamla Närpes” återtog båda posterna efter valet 2012.

Kaskö och Korsnäs förblev självständiga.

 


Resultat


Utvecklingen ledde således till att den gamla storkommunen Närpes nästan återuppstod. Många menade att de gamla banden och samhörigheten har funnits kvar i medvetandet. För framsynta kommunalpolitiker i Närpes har visat sig vara viktigt att beakta inte bara den egna kommunens intressen utan också grannkommunernas och handla på ett sådant sätt att Närpes kunnat framstå som ett föredöme för andra. Dessa tankar kom även fram då mångåriga kommunalpolitikern Oskar Nix höll sitt avskedstal 1930.

”Vår kommun är storsocknen, som bör bilda föredöme för de mindre och där egoistiska synpunkter skola hållas i bakgrunden. Då fullmäktigeledamoten tager plats vid sammanträdet får han aldrig beakta sig som representant för sin by, utan för hela kommunen, och kommunens bästa bör därför vara det enda rättesnöret.”

Här kan dagens politiker se sig själva i spegeln – är det egna byns intressen eller är det hela kommunens intressen som är det viktigaste rättesnöret.

Under år 2017 beslöt Närpes och Kaskö att gemensamt utreda möjligheterna till en ny kommunal samgång. Båda städerna valde representanter till ett organ med uppgift att reda ut frågan. Denna gång väcktes ärendet från Kaskös sida.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidebar