Kommunalförvaltning


Kommunalförvalting i Närpes


Innehåll

1865-års kommunalförordning
1918-års kommunallag
Kommunalpolitik efter 1946
Kommunalreform 1973
Närpes stad 1993
Ordföranden i kommunala organ


1865-års kommunalförordning


Trots att Finland och Sverige gick skilda vägar 1809 bevarades många likheter. Vi hade samma socknar. Vi hade under långa tider fortfarande samma lagar. I mitten på 1800-talet började man i båda länderna tala om behovet av en kommunal reform. I Finland godkändes 1865 en ny kommunalförordning. Nu skiljdes kyrkan och socknen från varandra.

Högsta beslutande organ för kommunen blev kommunalstämman. Den viktigaste delen av reformen var rätten för de nya kommunerna att beskatta befolkningen. Kyrkan styrdes fortfarande av sockenstämman. Som verkställande organ tillsattes en kommunalnämnd. Rösträtten var beroende av jordägarnas mantal och icke jordägare enligt en uppskattad inkomst. I stämman satt i praktiken de större jordägarna, för det mesta med fullmakt att även rösta för andra. Antalet som satt i stämman var inte stort, de rymdes i den lilla sockenstugan bredvid nuvarande lantbruksmuseum. Sockenstugan eller socknestugan, som den kallades förr, flyttades till nuvarande plats år 1882. Under äldre tider fanns den strax norr om kyrkan.


1918-års kommunallag


Möjligheten att införa ett kommunalfullmäktige fanns inskrivet i den 1885-års kommunalförordning. I Närpes hade stämman inte kommit överens om att ta detta steg. År 1918 godkändes en ny kommunallag som gav den högsta beslutanderätten åt kommunalfullmäktige. Fullmäktige skulle även väljas med allmän och lika rösträtt. Demokrati i dagens mening infördes på en gång. De första kommunalvalen skulle ske 1918 och fullmäktige trädde till 1919.

I Närpes höll man val enligt lagens förskrifter och det första kommunfullmäktigemötet hölls redan i december 1918. Till ordförande valdes Oskar Nix.

Att hålla val i Närpes väckte inte så stort intresse. I valet 1921 röstade endast 508 personer som var 6,7 % av de röstberättigade. Partier ställde inte ännu upp kandidater. Folk bildade valförbund med likasinnade.


Kommunalpolitik efter 1946


Från år 1946 blev det en förändring i närpespolitiken. För första gången ställdes kandidater upp på partiernas valförbund. SFP hade hela 19 valförbund och Demokratiska valförbundet hade 8 valförbund. Invalda blev 16 från SFP:s valförbund och 7 från Demokratiska förbundet. Dessa valförbund var även med i fullmäktige fram till 1953. Antalet avgivna röster steg i sakta mak. År 1945 röstade 1597 personer och 1968 hade antalet stigit till 3475. Demokratiska valförbundet ändrade namn 1964 till Demokratiska förbundet för Finlands folk (DFFF). Socialdemokraterna kom med 1953, men fick inga kandidater invalda förrän 1968, då ett mandat erhölls.

 

Tongivande politiker under efterkrigstiden var följande herrar:

Kommunallagen ändrades 1949 och kommunalnämnden avskaffades och ersattes med kommunalstyrelsen. Från början av 1957 inrättades en kommunaldirektörstjänst. Bland flera sökande valdes Bengt Stenwall (son till Edvin Stenwall) till kommundirektör. Han fungerade enligt lagen även som kommunalstyrelsens ordförande. När församlingen i Närpes valde Holger Andersson (gift med Anita, dotter till Edvin Stenwall) till kaplan, tyckte många närpesbor att kommunen var i goda händer. Närpeshumorn talade om att ”Närpes styrdes av fadern, sonen och den heliga anden.”

Från 1950-talet anställdes kommunala tjänsteinnehavare på löpande band. Med en början på tre tjänstemän – kommunalsekreterare, bokförare, och kanslibiträde sköttes kommunens angelägenheter. Kommunens uppgifter växte och med detta behövdes mera tjänsteinnehavare.

 

Den gamla kommunalgården där kommunalkansliet fanns sedan 1920 blev även för liten. Kansliet flyttades därför till Ivars hemman. F.d. kommunalgården blev nu busstation 1947. Då det nya sjukhuset blev färdigt 1955 flyttades kommunalgården till sjukhusets gamla fastighet.

 

 


Kommunalreform 1973


(se kapitlet Kommunal samgång!)

 

 


Närpes stad


Eftersom staten i sin förvaltning gynnade städer, väcktes i Närpes tanken på att Närpes borde bli en stad. Staten hade från 1970-talet börjat dra in statliga ämbetsverk i mindre kommuner. I Närpes såg man med oro på denna tendens. Redan 1985 gjordes ett försök att få Närpes till stad. Tanken vann inte gehör i kommunfullmäktige.

År 1992 togs frågan igen upp i kommunfullmäktige och denna gång godkändes stadsfrågan med rösterna 22-13. Fullmäktigeledamöterna ansåg att det skulle vara till nytta för näringslivet, det skull vara bättre PR för Närpes och att Närpes som handelscentrum för regionen skulle betonas. Visserligen besvärade sig tre ledamöter mot beslutet, men Närpes fick i alla fall stadsrättigheter från och med 1.1.1993. Statusen som stad kunde i alla fall firas på nyårsafton vid ingången av 1993.


Ordförande i kommunala organ


Ordförande i kommunalstämman

  1. T.f. kyrkoherde Johan Liljeblad 1868–1874
  2. Bonden Carl Henrik Lassfolk 1874–1879
  3. Bonden Gabriel Snickars 1879–1881
  4. Kantor Matias Albinus Petell 1882–1887
  5. Bonden Gabriel Kamb 1888–1893
  6. Bonden Wilhelm Lillnix 1894–1905
  7. Bonden, sedermera bankdirektör Oskar Nix 1906–1911
  8. Folkskollärare Johan Edvard Norrholm 1912–1918

 

Ordförande i kommunalfullmäktige

  1. Oskar Nix 1919 (1.1–18.8)
  2. Bonden August Tåg 1919–1923
  3. Oskar Nix 1924–1930
  4. Bonden Josef Mangs 1931–1945
  5. Kyrkoherde Edvin Stenwall 1946–1956
  6. Apotekare Hjörvard Ström 1957–1960
  7. Bonden Markus Wenman 1961–1964
  8. Bankdirektör Uno Svartbäck 1965–1972

Nytt fullmäktige p.g.a. kommunalreform (Pörtom-Övermark m.m. med)

  1. Uno Svartbäck 1972–1976
  2. Håkan Böling 1977–1980
  3. Bjarne Smeds 1981–1988
  4. Marianne Esch 1989–1990
  5. Henry Långskog 1991–1996
  6. Gerd Kronlund 1997–2000
  7. Gun Forsman 2001–2008
  8. Mikaela Björklund 2009-

 

Ordförande i kommunalnämnden (äldre namn på kommunalstyrelsen)

  1. Bonden Carl Johan Bonde 1867
  2. Häradsdomare Matts Nisuls 1867–1868
  3. Kantor Ferdinand Bergman 1868–76
  4. Bonden Josef Söderman 1876–1885
  5. Bonden Gabriel Snickars 1886–1894
  6. Bonden Josef Anders Hermans 1894–1899
  7. Bonden Karl Johan Skrifvars 1900–1929
  8. Bonden August Heikfolk 1930–1945
  9. Bonden Markus Wenman 1946–1948

 

Ordförande i kommunalstyrelsen

  1. Bonden Markus Wenman 1949–1956
  2. Kommunaldirektör Bengt Stenwall 1957–1976
  3. Rune Holmström 1977–1984
  4. Mari-Ann Esch 1985–1988
  5. Per-Ole Lundell 1989–2004
  6. Åsa Snickars (Häggblom) 2005-19.6.2006
  7. Kaj Rösgren 19.6.2006-2012
  8. Olav Sjögård 2013-

Närpesbornas stöd för olika politiska partier framgår bäst då man granskar valresultaten från valen sedan 1945. Svenska Folkpartiet har hela tiden haft en majoritet i det högsta beslutande organet – fullmäktige. Namnet har bytts då och då från kommunalfullmäktige till kommunfullmäktige till stadsfullmäktige. Uppgifterna har hela tiden varit samma.

 

 

 

Sidebar