Kyrkogårdsvandring


Närpes kyrkogård


Historiens vingslag syns tydligt vid Närpes kyrka. Närpes guideklubb har uppmärksammat denna miljö och ordnar kyrkogårdsvandringar för intresserade. Inspirerad av detta följer här en digital vandring på kyrkogården. Vandringen inleds med en beskrivning av de skrönor som har berättats om kyrkans förhistoria. Den historiska sanningshalten är knappast stor, men skrönorna är roliga att återge.

Den första kyrkan var en träkyrka ”något därifrån” den nuvarande stenkyrkan. Enligt en teori byggdes träkyrkan år 1248 på den lilla bergsklacken som syns på nedanstående bild.

Stenkyrkan härstammar troligtvis från 1435 eller 1555.

Då man började bygga en kyrka på Prästön valde man enligt en teori holmen Prästön som kyrkans plats eftersom det fanns en gammal kultplats på samma ställe. Denna teori stöds av att man ofta valde gamla kultplatser till plats för den nya kristna religionen. Folk var vana att gå dit. En skålgrop som stöder teorin finns även inhugget i berget framför emigrantmonumentet. (På bilden bredvid syns den lilla skålgropen.)

Enligt en skröna tyckte de gamla jättarna inte om kyrkobygget. De började kasta stora stenar från Stjälgon i Finby.
”I folktraditionen finns en berättelse om jättar, som före kristendomens införande, skall ha bott i Närpes. Jättarna tyckte inte om kyrkobygget, varmed de kastade ett erratiskt klippblockmot kyrkobygget. Kastet missade målet, men klippblocket finns ännu kvar västerom kyrkan. Det fungerar nu som emigrantmonument.”

 

 

 

MDN infographic

Mozilla

Mozilla


begravda på annan ort.
KYRKOVANDRINGEN

1. Gamla gravstenar
3. Monument över speciella grupper


Gamla gravstenar

Den allra äldsta gravstenen finns västerom kyrkan. Det är en 6 år gammal pojke som troligtvis föll ur ett träd och dog av sina skador. Han var från Kalax och hette Johan Nissfolk. Han var den sista av sin släktgren. Han levde mellan åren 1824 – 1830.

Andra gamla gravstenar är de gamla järnkorsen. De har för utrymmets skull flyttats från sina ursprungliga platser och finns nuförtiden längs stengärsgården som finns mellan parkeringsplanen och begravningsplanen och längst västerut.

 

 

 

 

 


 

 

Monument över speciella grupper

Emigrantmonumentet finns västerom kyrkan.

 

 

.. liksom begravda på annan ort.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Finlands krig syns tydligt på begravningsplanen. Rakt söderom kyrkan finns minnesmärken över krigen och över de stupade.

 

 

 

 

 

 


Rakt mittemot finns gravarna för de stupade i vinterkriget och fortsättningskriget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som en följd av krigen 1939 – 1944 kom en hel del Jaakkimabor från Karelska näset till Närpes. Till åminnelse av de som dött i Närpes 1944 – 1949 har rests ett minnesmärke.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter inbördeskriget 1918 placerades en del röda fångar i ett nystartat fångläger i den f.d. ryska garnisonen på ryssback i Finby. De missköttes och flera av dem dog i sjukdomar. Deras minne hedras med bistående monument.

 

 

 

 

 

 

 

 

De kremerades minne hedras i denna lund. Deras namn graveras in på någon av stenarna i bakgrunden.

 

 

 

Johan Laihiander var kyrkoherde i Närpes mellan åren 1769-1794.

 

Han var troligtvis en av de mest lärda männen som varit kyrkoherde i Närpes. Han skrev en doktorsavhandling i teologi. Laihiander fortsatte Carlborgs arbete för folkbildning och församlingens sedlighet.

I Närpes inrättades barnaskolor byavis. Laihiander såg även till att roteringssystemet för vården av fattiga startades. Hans minne hedrades med ett gravkapell utanför kyrkan. Det är nu den äldsta byggnaden på kyrkogården efter kyrkan.

 

 

 

 

Viktor Dahlberg blev kyrkoherde i Närpes församling 1886.

Han valdes till kyrkoherde då Åbo ärkebiskop inte längre fick behålla sitt prebende. Han var kyrkoherde ända fram till 1924.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den långvarige kaplanen och kyrkoherden Karl Ivar Nordlund valdes till kyrkoherde 1925 och besatte denna tjänst till år 1937. Han är begravd i familjen Nordlunds kapell bredvid kyrkan. Han var den tredje ur familjen Nordlund som betjänade Närpes församling. Han är mest känd som författaren till historieböckerna Blad ur Närpeshistoria.

 

Edvin Stenwall var kaplan i Närpes församling mellan åren 1926 – 1943.

 

Valet av honom till kyrkoherde utvecklades till en hård strid. Det pågick mellan åren 1938 till 1943.

Han var omtyckt som präst, men hans framtoning som en fredsvän väckte ont blod i 1930-talets Finland. Efter en flerårig

 

 

 

 

 

Holger Andersson valdes till kyrkoherde 1970.

Liksom sina föregångare blev han en omtyckt långvarig innehavare av denna tjänst. Han avgick med pension 1987.

 

 

 

 

 

 

Johan Mikael Pelkonen var den första kommunalläkaren i Närpes Han nådde status av en omtyckt och värdefull vårdare av närpesbornas hälsa. Han vänner och patienter har rest bifogade gravsten till hans minne på kyrkogården.

 

 

 

 

 

 

Charles Rasmussen var nästa kommunalläkare. Han har också fått en fin gravsten, denna sten restes av Närpes kommun.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karl Johan Miemois var även en kommunalläkare som nådde legendarisk status och närpesbornas uppskattning.

 

Andra bemärkta personligheter

I listan på andra bemärkta personligheter märks Mannerheimriddaren Arvid Nordin. Han var den enda fosterlandsförsvararen från Närpes som fick denna utmärkelse av Mannerheim.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skeppsbyggarfamiljen Konn från Kaldnäs har en gravplats med järnstaket runt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Länsmannen Benjamin Packalen har en fin gravsten på kyrkogården. Hans minne har även bevarats som ett namn på en centralt beläget hus mitt i Näsby. Det har bl.a. fungerat som barnträdgård i Närpes.

Sidebar