Lånemagasin och banker


Ekonomin under äldre tider byggde på självförsörjning. Behovet av medel för investeringar var inte stort. Byggnader byggde man själv och redskap tillverkades också hemma. Man tog inga lån och fick man pengar sparades de på kistbottnen. Sparandet av värdefulla livsmedel som spannmål, rökt kött och insaltad fisk uppbevarades i härbren. Ibland sattes pengar i ett skrin och gömdes i säden.

Tanken på bankverksamhet väcktes av en kyrkoherde, liksom även initiativet med lånemagasin med säd för hela kommunen. Bankverksamhet inleddes först i mitten av 1800-talet och tog fart vid sekelskiftet 1900. Men det räckte till 1930-talet innan bankerna hade öppet alla dagar. Lånemagasinen skulle låna ut råg och korn åt närpesborna vid missväxtår. Bankverksamheten skulle betjäna kunderna med insättningar och lån.


 

Innehåll

Lånemagasin
Närpes Sparbank
Pörtom Sparbank
Yttermark Sparbank
Övermark Sparbank
Andelskassor
Övriga Banker

 

 

 

Lånemagasin


På 1700-talet uppstod dock tankar på att socknen borde bygga s.k. lånemagasin för råg och korn. Bönderna kunde därifrån låna säd för bröd och utsäde vid frostår.

Prosten Carlborg fick sockenmännen år 1750 att bygga ett lånemagasin, men verksamheten tog inte fart. Man behandlade ärendet på nytt och 1827 byggde man ett nytt magasin och 1909 ännu ett till. Man utgav nu även brödsäd åt de fattiga i socknen.

När lånemagasinen var som mest var de fyra stycken på kyrkvallen.

 

 

Övermark

Övermarkborna deltog även i Närpes lånemagasin på 1800-talet. Men man byggde ett eget magasin i mitten av
1800-talet. Församlingarna gick skilda även vid denna verksamhet då Övermark blev självständigt 1891. Att gå skild kunde inte ske utan stridigheter om hur mycket säd skulle höra till Närpes och till Övermark. Lånemagasinen var i bruk en bra bit in på 1900-talet.

Pörtom
Ett eget lånemagasin uppfördes i Pörtom 1853. På denna tid var även Österlandet
(Jurva) med i verksamheten. Nu krävde Jurva sockenbor att få den säd de hade insatt
tidigare. Vilket också skedde. Pörtom lånemagasin var bra skött och när man på 1940-talet
ville anskaffa en maskinell sädestork, kunde lånemagasinet delta i anskaffningen.

 

Närpes Sparbank


Märkligt nog så godkände sockenmännen genast idéen om att grunda en sparbank i Närpes. Efter ett förarbete med stadgar för bankverksamhet kunde banken starta år 1857 med ett grundkapital på 304 rubel och 15 kopek silver.

Öppethållningstiden var första helgfria lördag varje månad. Redan 1869 lade man ner banken. Tilltron till banken var inte stor, allmogen litade inte på denna typ av verksamhet.

År 1902 var man mogen till att göra ett nytt försök. Man godkände stadgar och styrelse och principaler valdes. Den nystartade Närpes Sparbank öppnade ett kontor i handlanden Josef Siggs affär i Näsby. Nu var förtroendet större, mängden av insatt kapital växte varje år.

År 1919 byggdes ett nytt bankhus. Filialkontor öppnades även i
Rangsby och Pjelax.

Pörtom Sparbank


 

Pörtom kommunalstämman beslöt att man behövde en bank även i Pörtom. Redan 1901 kunde en bank öppna sina dörrar för bankverksamhet. Kontor hade man i kommunalstugan och öppethållningstiden var en dag i månaden. Snart hyrde man in sig andelshandeln, för att senare bygga en egen fastighet 1922. Banken var väldigt aktiv med att uppmana ungdomen till att spara pengar och insätta dem på banken för att få en egen bankbok.

Övermark sparbank

I Övermark steg man även på sparbankståget. En kommittèe utsågs av kommunalstämman och stadgar kunde godkännes. År 1905 kunde man öppna en egen sparbank. I Övermark inhystes banken i apoteket. Ett eget bankhus blev färdigt 1927.

 

 

Yttermark sparbank

Det var meningen att Närpes Sparbank skulle betjäna hela Närpes. Då yttermarkborna tyckte att det var för långt till kontoret i Näsby, tog man saken i egna händer. Yttermark lantmannagille uppgjorde stadgar för en egen bank i byn. 1912 hade banken egna stadgar och bankverksamhet inleddes från ett kontor i Västra Yttermark.

Andelskassor

De första lokala andelskassorna grundades i Finland 1903, men den egentliga låneverksamheten började då Centralkreditanstalten fick tillgång till det stora lån som staten lovat. I Närpesområdet var Pörtom andelskassa som grundades i anslutning till Pörtom andelsmejeri. Mejeriets kunder kunde nu både göra insättningar och ta lån från denna kassa. I Övermark fanns även en egen andelskassa från 1928.

På 1930-talet hade utvecklingen fört fram andelskassorna till en av de mest betydande finansiärerna på landsbygden i Finland. På 1940-talet övergick kassornas till en normal bankverksamhet. De ändrade nu namn till andelsbanker. I Närpesområdet öppnades nu bankkontor i Närpes, Pörtom och Övermark.

Övriga banker

I takt med att jordbruket utvecklades steg också behovet på lånekapital i bygden. En lång rad av affärsbanker inledde bankverksamhet i Närpes på 1900-talet. Den första affärsbanken som inrättade kontor var Svenska Finlands Lantmannabank. Den kom först till Pörtom 1910. Sedan inrättade Lantmannabanken ett kontor i Näsby 1927. Wasa Aktie Bank öppnade också en filial och byggde ett fint bankhus i Näsby. Lantmannabanken och Wasa Aktie Bank uppgick senare i Unionsbanken och slutligen i Helsingfors Aktiebank.

Samgångarna och uppköpen av bankerna fortsatte då HAB 1986 uppgick i Nordiska Föreningsbanken. Bankdirektör i Föreningsbanken i Närpes var N.A. Ingves på 1960-talet. Denne bankdirektör hade en son som senare blev chef (Stefan Ingves) över Riksbanken i Sverige. Föreningsbanken uppgick i sin tur 1995 i Kansallis-Osake-Pankki (KOP).

Samgångarna fortsatte och sedan kom Merita och sedan Nordea. Redan på Helsingfors Aktiebanks tid flyttade banken in i den gamla apoteksbyggnaden vid Strandbergs korsning. Helsingfors Aktiebank hade även en tid ett kontor i Pörtom.

Av affärsbankerna har nuförtiden endast Nordea kontor i Närpes öppet två dagar i veckan. Det är bara Andelsbanken och Närpes Sparbank som finns kvar med normala öppethållningstider.

Närpes Sparbank har fusionerats, först med Övermark Sparbank 2009 och sedan 2015 med Yttermark och Kristinestads Sparbanker. Pörtom Sparbank fusionerades med Aktia, som hade ett filialkontor i Pörtom mellan åren 1993 – 2017.

Sparbanksverksamheten bedrivs numera i aktiebolagsform och ägare är allmännyttiga sparbanksstiftelser inom verksamhetsområdet.

 

 

Sidebar