NÄRPES BEGRAVNINGSPLANER

Dagens Närpes har 6 officiella begravningsplaner. De finns i justitieministeriets register. Häften är i den evangelisk-lutherska kyrkans ägo och de andra i föreningar med frikyrklig bakgrund. När frikyrkliga samfund inledde sin verksamhet från slutet av 1800-talet, skrev folk ofta ur sig från kyrkan. Att icke inskrivna skulle få en gravplats i de befintliga evangelisk-lutherska gravgårdarna, kunde kyrkoherdarna inte godkänna. Följden blev att tre andra gravgårdar skapades av frikyrkliga närpesbor.


Innehåll

Claresund/Prästön
Pörtom
Övermark
Yttermark
Nämpnäs
Bäckliden

 

Claresund/Prästön


Begravningsplanen vid Närpes kyrka på Prästön kallas vanligtvis bara för kyrkogården. Det är den äldsta och har funnits så länge som kyrkan har funnits. De äldsta bevarade gravarna är från början av 1800-talet.

Kyrkogården vid moderkyrkan beskrivs i kapitlet Kyrkogårdsvandring

 

 


Pörtom


På 1650-talet byggde pörtomborna sin första kyrka, ett litet kapell i trä. Bredvid detta började man begrava sina avlidna. I dag kallas platsen för gamla begravningsplan. Den är utmärkt på vidstående karta.

Den gamla begravningsplanen övergav man 1855 och byggde en ny. Den nya begravningsplanen har märkts ut på kartan och den är fortfarande i bruk.

De i 1900-talets krig stupade pörtomborna hedras med monumentet invid kyrkan. I 1918-års krig stupade 4 pörtombor. Monumentet och gravarna för de 75 pörtombor som stupade i krigen 1939-44 finns likaså invid kyrkan.

 

 

 


Övermark


 

Trots att det fanns nästan lika många övermarkbor som pörtombor var det svårare att få en egen kyrka till Övermark. Efter många turer i beslutsprocessen kunde en nybyggd träkyrka invigas 1878.

Några år senare invigdes en egen kyrkogård andra sidan Överträskvägen. Den fick även ett gravhus. Platsen syns på vidstående karta.

 

 

 

 


Yttermark


På 1930-talet fick de frikyrkliga rörelserna inte längre begrava sina anhöriga i kyrkans begravningsplaner.Förbudet ställdes på sin spets då en baptist skulle gravsättas i Närpes kyrkogård. Kyrkoherden hade låst grindarna till kyrkogården, varvid begravningsföljet fick släpa kistan över stenröset.

 

 

 

Förbittrade över detta beslöt man i Yttermark att anlägga en egen gravgård. Det var baptister och pingstvänner som bildade en förening, Yttermark gravgårdsförening r.f. Tillstånd till en egen gravgård erhölls 1935. Första ordförande var Karl Erik Eriksson Smith.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nämpnäs Aftonvila


De frikyrkliga i Nämpnäs gjorde gemensam sak med de frikyrkliga i Yttermark.

De grundade även en egen begravningsplan 1935. Deras förening hette Västra Närpes gravgårdsförening r.f. med Anders Edvard Andersson som första ordförande.

 

 

 


Solbacken


I södra Närpes i Bäckliden gjorde en grupp på fyra gubbar upp en likadan förening med en egen gravgård. De bildade Södra Närpes Begravningsplatsförening r.f. På västra sidan i åkerfälten i Bäckliden röstes liten plätt ut till begravningsplan.  Den var 32×36 meter och fick en egen fastighetsbeteckning (545-402-5-19). Grundare var Karl Mansfield, Johan Jansson, Johan Ekström och Karl Norrmalm.

Ingen har någonsin blivit begravd i denna gravgård.

Sidebar