Närpesbor i rikspolitiken

År 1899 inleddes en period i Finlands historia som kallas ofärdsåren. Ryska kejsaren Nikolaj II startade sin s.k. förryskningspolitik. Finland protesterade mot detta. Även närpesbor tog del i proteströrelserna, speciellt i den stora deputationen.
Efter rösträttsreformen 1906 kunde närpesbor aktivare delta i rikspolitiken. Tidigare hade Närpes representanter i lantdagen endast i bondeståndet eller i prästeståndet. Närpes var inte representerat i alla lantdagar.

Allmän och lika rösträtt gav en större möjlighet till inval. I riksdagen satt då representanter mest hela tiden. Närpes har även haft tre ministrar. De var Verner Korsbäck, Ole Norrback och Ulla-Maj Wideroos. Sedan 2007 har inte Närpes haft någon representant i riksdagen.


Innehåll

Fennomaner
Stora deputationen
Riksdagsmän och kvinnor i republiken Finland


Fennomaner


På 1800-talet utkristalliserades två politiska grupperingar beroende på deras inställning i språkfrågan. Svenska språket hade en stark ställning som ett arv från den svenska tiden. En del av den kulturella eliten (nästan enbart finlandssvenskar) ville att finskan skulle införas som huvudspråk i Finland. Svenskar är vi inte, ryssar vill vi inte bli, låt oss då vara finnar.

Denna fråga togs upp av Johan Vilhelm Snellman. Han var finanschef 1863 och övertalade kejsaren Alexander II att utfärda ett språkreskript, där svenskan och finskan jämställdes. Detta betydde inte att alla svenskspråkiga tjänstemän övergick till svenska. Övergången till finskan haltade betänkligt. Det interna språket förblev svenska.

År 1902 skedde en kraftig markering av finskan som ämbetsmannaspråk. I senaten (dåtida regeringen) satt då en senator som ursprungligen kom från Närpes. Han hette Waldemar Eneberg och var en övertygad fennoman. Trots sin svenska bakgrund. Han fick Bobrikov att godkänna Snellmans språkförordning, med svenska och finska som likställda språk. Eneberg ådrog sig härmed svenskarnas hat.

 År 1902 var förryskningen på gång.

Aktivisternas grupp ”Kagalen” satte upp Eneberg överst på listan över folk som borde likvideras. Namnen publicerades i Svarta boken. Ingen hann verkställa detta, Eneberg dog en naturlig död 1903.

 

 

 

 

Stora deputationen


År 1899 inleddes en period i Finlands historia som kallas ofärdsåren. Ryska kejsarens representant i Finland, Nikolaj Bobrikov, startade då en politik som hade som slutmål att förryska Finland. Generalguvernören chockade landet och den allmänna uppfattningen i landet var att kejsaren nog skulle inse sitt misstag om folket sade sin mening i ärendet.

Man samlade in namn från hela landet på en protestlista. Listan fördes till St. Petersburg av en stor deputation med 500 deltagare. Besöket i St. Petersburg blev en snopen tillställning. Kejsaren tog inte ens emot de finländska besökarna. De fick resa hem med oförrättat ärende.

Från Närpes fanns det två representanter, prosten Viktor Dahlberg och Johan Danielsson Nygård.


Riksdagsmän och kvinnor i republiken Finland


Här nedanför följer en lista på de män och kvinnor från Närpes (och Övermark) som har röstats in i riksdagen. De presenteras i tidsordning.

Sidebar