Sågar


Sågar och annan trävaruindustri


Början på sågindustrin i Närpes behandlades i kapitlet om 1800-talet. Av gammalt kombinerades kvarnar och sågar i samma fastighet. De anlades alla vid forsar som drev antingen kvarnstenar eller sågblad. Då kunde man bruka vattenkraften vid högt vattenstånd i bäckar och åar. På 1800-talet kom ångmaskinen i bruk. Närpes gick in i det industriella samhället. Vid sekelskiftet år 1900 fanns fem ångsågar i bruk.


Innehåll

Näsby
Yttermark
Övermark
Böle
Kalax
_____________
Nämpnäs
Pörtom
Mindre cirkelsågar
Övrig trävaruindustri


Näsby


En ganska stor och långvarig ångkvarn och -såg anlades mitt i Näsby år 1881. Ägare var ett bolag bestående av bönder och hette Nya Ångkvarnbolaget. Anläggningen var en kombinerad såg och kvarn, men brann upp några år efter starten. År 1890 byggde sjökapten Oskar Samulin och virkesförman Backman en ny såg på samma plats. Den hette nu Näsby ångsåg och köptes senare av två finbybor, Josef och Erik Skinnars. Även den sågen brann ner.

Den återuppbyggdes av Närpes Industrier, som hade ett elkraftverk på Kallmossen. Då Närpes Industrier gick i konkurs 1923, köptes sågen av Jurvan Puutavara. Den fick då namnet Närpiön Saha ja Mylly.  

Jurvaborna sålde sågen 1938 till ett nybildat andelslag och fick namnet Närpes andelskvarn.

 

 

 

 

 

Styrelseordförande för andelslaget blev August Heikfolk och direktör Sigurd Lång. Andelslaget verkade till 1964 då det ombildades till aktiebolag med Sigurd Lång som direktör. År 1966 upphörde bolaget och tomten såldes till Närpes kommun.

 


Yttermark


En annan ångsåg som genomgått skiftande öden är Bjurmossa ångsåg i Östra Yttermark. Den anlades 1896 av Hans Ström. Under sin livstid brann sågen ned tre gånger. År 1964 brann den ned för sista gången och har inte återuppbyggts.


Övermark


Karl Johan Groop i Övermark hade ärvt en mjöl- och kvarnanläggning av sin far. Han installerade en ångmaskin 1897. Han sålde den senare till bonden Alfred Engelholm. Denna sågkvarn brann ned 1915.

Österå ångsåg byggdes 1898 i Övermark. Den var försedd med en hyvelmaskin. Detta var en ganska fin såg. Men efter en del ekonomiska bekymmer såldes sågen 1917 till en affärsman  i Vasa.


Böle


Åminne ångsåg i Böle anlades 1899 av ett aktiebolag. Konkurs blev det 1914 och nya ägare tillträdde. Elden härjade även i Böle 1948.

En ny och modern såg uppfördes vid ån i Böle och verksamheten fortsatte. Kaskisten Puutavara tillträdde som ägare. På 1980-talet var verksamheten minimal. Den sista ägaren Botnia Wood lade ner sågen 1991.

 

Böle såg på 1960-talet.

 

 

 

 

 

 

 

Kalax


I Kalax grundades Kalax Sågbolag Ab år 1910. Sågen fick från början 15 kalaxbor som ägare i bolaget.
En fartygspanna köptes som skulle ge drivkraft åt sågen. Pannan visade sig vara väldigt oekonomisk, vilket gav bekymmer åt ägarna.

En kvarn byggdes till och bolaget ändrades till Kalax Ångsåg och Kvarn Aktiebolag. Ekonomin förblev fortsättningsvis skral, varvid bolaget omändrades 1918 till andelslag. Namnet blev då Kalax Elektricitets Andelslag. Verksamheten fortsatte i 10 år. Då brann en del av sågen ned. Elproduktionen upphörde då, linjerna såldes åt Jyllinkosken Sähkö.

Fraktsågning och även malning fortsattes av Petter Skog och K.J. Lindal. Sågen brann ned igen 1938. Verksamheten låg då nere i ett år. År 1939 köptes det som fanns kvar efter branden av Ivar Övergård och Rafael Bondfolk.  Efter kriget blev det ett uppsving, främst för sågen. Sågen fick eldrift och tidvis kunde man såga i två skift, vilket betydde att arbetsstyrkan var 2 x 12 män. År 1961 emigrerade Ivar Övergård till USA och Bondfolk fortsatte ensam. Han slutade 1975, varvid verksamheten tog slut.


Nämpnäs


 

År 1920 byggdes en såg i Nämpnäs invid Österfjärden av fem bolagister från byn. Satsningen var ganska stor, man byggde ett sågverk av trä och ett pannrum murades upp bredvid. Sågen fick namnet Skönviks ångsåg.

Tyvärr blev ekonomin övermäktig för entusiasterna och sågen lades ned. År 1924 såldes anläggningen på auktion. En av de gamla (Oskar Eriksson) delägarna köpte sågen ensam. Nu började verksamheten gå bättre. Stockar köptes från hela regionen och sågat virke kördes på egen pråm till Kaskö.

Till produkterna hörde inte enbart sågat virke, utan hyvlade golvbräder, väggpaneler och pärtor tillverkades. Man tillverkade lådor åt fisk- och lingonuppköpare och det som blev över kapades till ved. Framgången för Eriksson var stor på 1920- och 1930-talen Han köpte bl.a. Närpes första bil. Tyvärr brann sågen ned 1936 och verksamheten lades ned.

 

 


Pörtom


 

På 1890-talet byggdes Alholmens ångsåg i Pörtom. År 1898 sågades 28.000 stockar.  

1897 byggde Johan Sten m.fl. en ångsåg och hyvleri-inrättning. Den var verksam fram till 1919.

År 1919 bildades Pörtom kvarn & elektricitets ab för att driva såg-, och kvarnrörelse. Johan Sten var även med i detta företag. Företaget innehade två kvarnar, en såg och ett hyvleri.

 


Mindre cirkelsågar


De större sågarna lades ned senast på 1960- och 1970-talen. Fraktsågning åt närpesborna övertogs då av mindre cirkelsågar. De kunde skötas av 1-2 personer. Ibland kunde sågen bara vara en bisyssla till det vanliga jordbruket. På 2000-talet finns det bara några entreprenörer på heltid i sågbranschen. Det är Robert Kuuttinen (RJ Wood) i Bäckby, Jan Pått (Granlidens Trä) i Yttermark, samt Leif Lassander i Finby.

 


Övrig trävaruindustri


Med namnet Närpes Träförädling startades en ångsåg och snickeri i Näsby år 1913 Maskiner anskaffades från Sverige och man började tillverka dörrar, fönsterkarmar och möbler. Kriget kom emellan och allt såldes bort redan 1917.

På bilden här nedanför (som troligtvis är taget från Nybron i nordvästlig riktning), syns Närpes träförädling till höger.

 

Sidebar