Sång och musik


Sång och musik


Sång och musik har alltid haft en given plats hos närpesborna. Under tidens gång har tycke och smak ändrats. Av gammalt var det spelmän med fiol som spelade upp till dans, t.ex. vid ett bröllop. Under 1900-talet började spelmännen ha råd med dragspel och olika blåsinstrument. Ingen fest kunde äga rum utan något musikinslag. Då ungdomsföreningarna startade på 1900-talets början, hade de flesta föreningar en egen sångkör.
År 1958 tillträdde Frans Oskar Mattans en lärartjänst på Mosebacke Medborgarskola. Redan då samlade han en liten grupp musikanter, som började spela i en blåsorkester. De var början till ”flaggskeppet” i Närpes musikvärld. Närpes skolmusikkår utvecklades enormt mycket och den blev ett begrepp för skolmusikkårer i Svenskfinland.


Innehåll

Bygdespelmän
Körsång
Närpes skolmusikkår
Övrig musik


Bygdespelmän


I de flesta byarna fanns någon spelman som kunde traktera ett instrument. Fiolen var kanske det vanligaste instrumentet. Ungdomen ville att det skulle spelas upp till dans i någon stuga eller på en tillfälligt uppförd danslave sommartid. I Övermark hade man en lång tradition av många goda spelmän. I början av 1800-talet fanns en spelman som många ansåg vara den allra främsta. Han hette Georg Prins och spelade både på sin fiol och även på klarinett. Klarinetten kom till bruk vid vigsel i kyrkan då han tillsammans med orgelmusiken höjde stämningen i kyrkan. De gamla brukade säga att ”tå Eva i Bäckby va brudkleedärsk å Prinsin va spelman, tå va e som e sku va åp e bröllop.”

Prinsins egen svärson, Johan Petter Ragvals, förde traditionen för bygdespelmän vidare i Övermark. Han vann stor beundran för egna komponerade melodier och för sin spelteknik. Han var till yrket snickare och hade endast tre fingrar på ena handen. Han blev berömd för att han deltog i flera tävlingar, som han brukade vinna. Hans melodier har levat kvar eftersom de blev upptecknade.

I modern tid har hans musik fått efterföljare i en grupp spelmän som kallar sig Ragvals spelmanslag. Traditionen med spelmansmusik lever även vidare i en större grupp av spelmän som kallar sig Närpes spelmansgille. Under sin storhetstid var de ett tjugotal spelmän, men på 2000-talet är de cirka ett tiotal.

 

 


Körsång


Både sång och musik fick en skjuts framåt då ungdomsföringarna startade i början på 1900-talet. Det främsta motivet för ungdomarna att starta föreningar var dansen. Men myndigheterna godkände inte att ungdomsföreningarna ordnade tillställningar för enbart dans. Först skulle ett program framföras och sedan kunde man dansa. Kravet på program fanns med i festtillstånden enda fram till 1950-talet. Program ordnades således och det var allt mellan festtal, diktläsning, musikuppträdanden, folkdans, körsång och teaterstycken. Ur denna programutveckling sprang olika sångkörer fram i snart sagt varje ungdomsförening. Körsång blev väldigt populärt.

Ett exempel på den tidens sångkörer var Böle uf:s Slättens Eko. Bilden här ovanför visar en sångfest i Böle 1924.

Körtraditionen har levt vidare in i modern tid. Bland alla verksamma grupper som finns eller har funnits på 2000-talet kan nämnas följande körer:

• Canticum – kammarkör med Sam Lindén som dirigent
• Double up – dirigent Marika Esch
• Blandad kör – dirigent Martin Eriksson
• Ett flertal damkörer med olika dirigenter som, Lilian Teir, Gerd Lindén och Marika Esch

Verksamma körer:
Närpes manskör Kören har funnits sedan 1978 och är den kanske mest kända kören i dagens Närpes. Många identifierar Johan Pått som den mesta körmedlemmen. Han har varit med från början och även fungerat som dirigent. Nu (2019) är Tobias Udd dirigent.

Närpes manskör inför 30-årsjubileet 2008

De körer som finns på 2000-talet kan delas upp i två grupper. Den ena gruppen är körer verksamma inom Närpes församling och den andra gruppen som administreras av Närpes vuxeninstitut.
• Pörtomkören och Seniorkören – båda finns i Pörtom och leds av Gerd Lindén
• Övermarkkören och Övermark Gospel – dessa leds av Nanna Rosengård
Körer i Närpes som leds av Sam Lindén:
• Laudate
• Santa Maria församlingskör
• Santa Marian kuoro – finskspråkig damkör

Körer som leds av personal från Närpes vuxeninstitut:
• MIXTA kören – pensionärskör, Johan Pått
• Norakören – damkör som leds av Marika Esch
• Må bra kören – Gerd Lindén
• Vi sjunger hellre än bra – Heddy Norrgård
Frikyrklig:
• Good News – leds av Benita Lidman

 


Närpes skolmusikkår


År 1958 tillträdde Frans Oskar Mattans en lärartjänst på Mosebacke Medborgarskola. Redan då samlade han en liten grupp musikanter, som började spela i en blåsorkester. De var början till ”flaggskeppet” i Närpes musikvärld. Närpes skolmusikkår utvecklades enormt mycket och den blev ett begrepp för skolmusikkårer i Svenskfinland.
Kort historik
• Grundades av Frans Oskar Mattans 1958
• Orkesterns namn var Centralskolans blåsorkester (mest pojkar)
• Milstolpe: Wegeliusinstitutets blåsarkurs på SÖFF 1965
• Leo Achrén dirigent 1963-1967
• 1967 Närpes skolmusikkår
• 1969 kom drillflickor med i orkestern – ledare Clary Hermans
• 1969 arrangerades Trumpetens dag för första gången
• Första LP-skivan spelades in 1972
• Första gången år 1974 på Olympiastadion (Sverige-Finland landskamp)
• År 1980 tillträdde Anders Teir tjänsten som musikledare
• Från 1970-talet har musikåren gjort flertalet resor för uppträdanden i olika länder
• De senaste årens stora evenemang inleddes med en show 1982 i ungdomslokalen i Yttermark
• På 2000-talet har showerna avlöst varandra – Waterloo Show, Eurovishow, Big Bang Show, Show Up!, Exploshow och Shower Power. Sammanlagt har showerna setts av ca 35.000 personer över hela Österbotten.
• 2019 gick Andes Teir i pension och hans efterträdare blev Benny Ojala

Hundratals unga musikanter och drillflickor har genom åren varit med om många evenemang, konserter, turnéer, skivinspelningar och shower. Idag finns ca 175 ungdomar med i musikkåren och 52 drillflickor, som har en vital och livskraftig verksamhet med tryggad återväxt och stabil organisation. Den nuvarande musikkåren har byggts upp med betydande stöd från kommun, föräldrar och fonder, men startade en gång mycket anspråkslösa form

 

 


Övrig musik


Lasse Eriksson har under sitt yrkesverksamma liv arbetat som kultursekreterare i Närpes. Utanför Närpes är han känd som en finlandssvensk artist från Närpes.

Erikssons låtar är kända melodier vars texter sjungs på närpesdialekt, också kallad ”närpesiska”. Dialekten är känd i hela Svenskfinland på grund av sin speciella klang och ordförråd, vilket gör att utomstående har svårt att förstå dialekten.

Första gången Eriksson uppträdde på radio var i början av 80-talet med låtarna ’Kåtongfields’ (Melodi: Cotton fields av CCR) och ’In blåomåola plåotbåot’ (”En blåmålad plåtbåt”) (Melodi: Proud Mary av CCR).

Efter krigen uppstod musikgrupper på 3-5 spelmän som uppträdde i olika orkestrar och spelade på danserna i Österbotten. De såg sig knappast som aktörer för kulturen i Närpes, utan spelade för att de tyckte att det var roligt och för att de kunde förtjäna litet pengar.

Här följer en lista på några band som har spelat på danser:
• HF-kvartetten
• Bonus L
• Caravelle
• Zenith
• Colorado
• Canaria, senare Fästingarna

På tvåtusentalet kom en orkester som kallade sig för ett kultband, 1B3G. De har enligt egen utsago en dyngmetallteknisk musikstil. De har vänt sig till en ungdomlig publik och spelat som ett showband på olika tillställningar. Bandet har även nått en publik utanför den närpesiska horisonten och spelat i program i TV.

Sidebar