Skyddskårer
Skyddskårer i Närpes
Under år 1917 blev spänningarna mellan högern och vänstern så stora att många blev rädda för krig. Landet uppdelades i ett högerblock (borgerliga) och ett vänsterblock (kommunister). Dessutom pågick första världskriget och ryska soldater fanns överallt i Finland. I St. Petersburg pågick den ryska revolutionen.
I landet bildades 1918 medborgargarden. Högergrupperna bildade skyddskårer främst i Österbotten och norra Finland. Arbetarna på vänsterkanten bildade röda garden i Tammerfors och söderut.
Innehåll
Bildandet av skyddskår
Skyddskårens fana
Skyddskårens uppgifter efter inbördeskriget
Skjutbanor
Kulturella aktiviteter
Bildandet av skyddskår
Under år 1918 blev spänningen mellan högerpolitiker och vänsterpolitiker så stor att man på båda sidor blev rädda för oroligheter. På den högra sidan var man även rädd för de ryska soldaterna som fanns i hela landet. Det var allmänt känt att de ryska soldaterna tog ställning för Lenin och bolsjevikerna, som försökte ta makten i St. Petersburg. Högern ville befria landet från den ryska övermakten och hindra att de inhemska kommunisterna tog makten.
Sommaren 1918 bildades garden, antingen röda kommunistiska garden eller vita borgerliga garden. Eftersom Närpes var borgerligt, bildade man vita garden. I kommunalstämman fattades 29 juni 1918 ett beslut om att bilda en frivillig brandkår. I november avkastades masken från brandkåren och Närpes skyddskår bildade.
I den första styrelsen ingick 
Oskar Nix, ordförande
C.V. Carson
Oskar Appel
Oskar Forsström
I de flesta byar bildades mindre skyddskårsavdelningar, som hörde till Närpes skyddskår. I Pörtom och Övermark bildades likaså brandkårer, som sedan blev till skyddskårer. Den första uppgiften för dess skyddskårer blev att avväpna de ryska soldaterna som fanns i Närpes.
Detta skildras i kapitlet https://kalaxtrade.com/lokalhist/inbordeskriget/
Skyddskårens fana
Då den första närpesbon stupade 1918 syddes en skyddskårsfana i Närpes folkhögskola. Denna fana användes vid begravningar av de vita 1918. Den skänktes till församlingen då en ny fana syddes av lottorna 1921. Den nya fanan invigdes 1921 på kyrkbacken och finns nu bevarad i hembygdsmuseet.
Invigningen av skyddskårsfanan på kyrkbacken har förevigats med två berömda bilder av närpesfotograferna
Gösta Carlsson och Ivar Bengts
Här är Ivar Bengts bild och Gösta Carlsson med sin kamera syns bakom publiken.
Skyddskårens uppgifter efter inbördeskriget
Skyddskåren hade bildats för att avväpna de ryska trupperna som fanns i landet. Uppgiften blev större då vänstern hade bildat röda garden, vilka också skulle avväpnas. Inför den uppgiften lagstadgades om allmän värnplikt för åldrarna 21 – 40 års ålder. Dessa beväringar införlivades i den vita armén, som blev grunden för Finlands armé.
Efter inbördeskriget upplöstes inte skyddskårerna, deras verksamhet fortsatte under 1920-1930-talen. Skyddskårernas uppgifter kan specificeras till fyra olika uppgifter:
- Skjututbildning. Varenda karl skulle skjuta så mycket att han kände sitt gevär. Varje skyddskårist tränades med skjutövningar. Övningarna bestod av gevärens inskjutningar, sedan precisionsserier för att avslutas med vinterns fältskytte.
- Militärutbildning. Skyddskåristerna tränades i militära övningar.
- Fysisk fostran. En viktig aktivitet som ingick skyddskårernas program var deltagande i idrottstävlingar. Speciellt skid-, cykel-, och gymnastiktävlingar utövades aktivt. På denna tid var byggande av pyramider bestående av gymnaster väldigt populära.
- Moralisk fostran. Detta program var det kanske svåraste att genomföra. Samarbete med medmänniskor betonades. Andra mål var tryggande av fosterlandets frihet och lycka.
Skjutbanor
Skyddskårernas skjutbanor i Närpes fanns i olika byar.
- Finby skjutbana var kårens huvudskjutbana. Den fanns 3 km österom järnvägsstation.
- Pjelax skjutbana. Den fanns 2 km österom byns centrum. Finbys och Pjelax skjutbanor var fullånga eller 300 meter.
- Näsby skjutbana. I södra Näsby arrenderades ett mindre område för skjutövningar.
- Yttermark skyddskår hade en egen skjutbana i Granliden.
- Som träningsplats för västerut boende skyddskårister byggdes en skjutplats i Rangsby.
- Kaskö skyddskår hade en egen skjutbana. En del skyddskårister från västra byarna gjorde sina skjutövningar på denna bana.
Som mångårig chef för skyddskåren i Närpes fungerade kapten Eric Franzon.
Skyddskårister i Yttermark tar en paus och serveras mat av lottorna
Yttermark har vunnit en plakett som det bästa skyttelaget i Närpes.
Kulturella aktiviteter
På 1920-1930-talen gjorde man även annat än exercerade. På den kulturella fronten samlade man in pengar för att bygga en hel del minnesmärken och monument.
Det mest synliga och betydelsefulla var monumenten för de stupade i inbördeskriget. Sådana monument eller hjältegravar skapades i Närpes, Yttermark, Pörtom och Övermark.
Andra minnesmärken som skapades av skyddskåren var minnessten över Ms. Peter i Pjelax och Slaget vid Finby bro.
Andra aktiviteter som ingick skyddskårernas program var deltagande i idrottstävlingar. Speciellt skid-, cykel-, orienterings- och gymnastiktävlingar ordnades aktivt. På denna tid var byggande av pyramider bestående av gymnaster väldigt populära. Skyddskårerna i Sydösterbotten hade t.om. ett eget bobollsslag. Kanske var det enda gången som boboll har spelats i Närpes.
Inom musikens område uppträdde skyddskårister ofta. Till exempel i Övermark hade man en hornseptett som reste omkring och uppträdde. I Närpes försökte man få en gemensam hornseptett. Eftersom medlemmarna var från Pjelax, blev det i praktiken en Pjelax septett.