Ungdomsföreningar

Förhistorien för ungdomsföreningarna härstammar från den ryska tiden på 1800-talets slutskede. De ryska myndigheterna var inte alla gånger förtjusta i bildandet av föreningar. Det kunde ju frodas revolutionerande tankar hos dylika grupper. Föreningsverksamheten inleddes först i Malax. Många tog då modell av Malax, som var först i Svenskfinland år 1888. För att komma igång startade man ibland som underavdelning i Malax ungdomsförening.

I Närpes var Finby först ut. Där startades 1892 en förening, först som Finby lånebiblioteksförening, sedan som ungdomsförening. Finby blev känt för sin fina sångkör under ledning av Runar Långbacka. Så småningom byggdes en stor ungdomslokal nedanför Mosebacke. På 1950-1960-talen blev Finby uf uppskattat för sina fina nyårsrevyer

Övermark och Pörtom uf bildades 1895.
Under den första tiden var föreningarna sammankopplade med nykterhetstanken. Man ville ha ”ädlare och bättre nöjen” i motsats till ”grovkorniga kvickheter, dragspelsharmonikan och flaskan och bullriga danstillställningar.” Man försökte styra in ungdomsarbetet på teater-, sång och musik-, gymnastik- och nykterhetsverksamhet. Speciellt Pörtom uf blev välkänt får sina fina gymnastikgrupper. Båda föreningarna har ganska stora ungdomslokaler där huvudinslaget har varit dans. Under den senaste tiden har dansandet avtagit och ersatts av revyverksamhet.

I Yttermark bildades en ungdomsförening 1896. De byggde en lokal i trä, som tyvärr brann ned 1928. Man kontaktade då arkitekt Lars Sonck som gjorde ritningar på en lokal i tegel. Yttermark uf blev känd för sin stråkorkester under ledning av lärare Lars Linde.

Pjelax blev känd som nykterhetsbyn då man startade Pjelax ungdoms- och nykterhetsförening Hoppet år 1900. Alla medlemmar måste avge ett nykterhetslöfte. Ungdomarna tröttnade snart på detta och 1932 blev det bara Pjelax ungdomsförening. I Pjelax anlades även en paviljong för dans sommartid. Den kallades Rörgrund och blev snabbt populär. En tvillingpaviljong uppfördes på 1970-talet bredvid den gamla. Mellan de båda byggnaderna byggdes serveringsutrymmen. Denna lösning mottogs positivt av danspubliken, men då man byggde en utescen bredvid de två paviljongerna, reagerade publiken negativt. Publiken svek nu Rörgrund och de var tvungna att mer eller mindre lägga ned verksamheten. Nu är det bara privata tillställningar som bröllop som arrangeras i Rörgrund.

I Töjby startade man upp med ungdomsverksamhet år 1900. Föreningen blev känd för sin teater och sångkör. De har både en lokal uppe i byn och en paviljong nere vid hamnen.

Rangsby inledde sin verksamhet 1903. Föreningen hade eget bibliotek och en handskriven tidning. År 1966 fattades ett stort beslut i föreningen då byggandet av en stor danspaviljong inleddes. Satsningen lyckades och paviljongen på Fagerö blev snabbt populär.

Nämpnäs 1905 Föreningen är mest känd för sin fina dansbana på Börskäret. Av någon anledning kallades en dylik dansbana för paviljong i Närpes. Paviljongen kunde invigas 1953 och blev den första i Närpes.

Böle 1906 Byarna Böle, Gottböle, Kaldnäs och Stobacka hade gemensamt Böle uf. Föreningen var känd för sin sångkör Slättens Eko under ledning av ”Post-Janne” (Albert Brommels). På 1940-talet var föreningens teaterpjäser välkända. Nu röner föreningen berömmelse för sina revyer.

I Kalax-Tjärlax inledde man ungdomsverksamhet 1908. De byggde så småningom en egen lokal. Den blev ganska liten och vann aldrig någon popularitet bland ungdomarna. Nu har man i byarna egen liten lokal vid Vargholmen som upprätthålls av skifteslaget i Kalax-Tjärlax. Den går under Notvikens oas, men kallas allmänt bara Oasen.

Norrnäs hade en föregångare med nykterhetsföreningen Myran 1905-1912. Denna ombildades till en ungdomsförening 1914. Inne i byn byggdes en liten lokal upp. Danserna förblev anspråkslösa, men större popularitet har paviljongen vid Verkan rönt. Dess plats vid havet är naturskönt beläget och har dessutom en fin simstrand.

Mellersta Närpes kallades den förening som bildades i Näsby 1933. Några år senare byggde de en stor lokal mitt i Näsby. Den kallades allmänt för Närpesgården. I lokalen fanns även utrymmen för en biograf, som kallades Bio-Bio. I Närpesgården hade man populära danser samt omtyckta nyårsrevyer. Tyvärr brann Närpesgården ned i en storbrand 1972. Föreningen var då utan funktionella utrymmen, vilket var början på föreningens nedgång. Man byggde visserligen upp en ny lokal med försäkringspengarna. Den blev för liten med endast ett café och en biograf. Ett försök gjordes senare med att bilda en ny storförening tillsammans med Rangsby och Yttermark. Detta misslyckades också. Centrum av Närpes blev därmed utan ungdomsförening.

Slutord
Ungdomsföreningarna fick stora problem då den stora emigrationsvågen kom på 1960- och 1970-talen. Ungdomar flyttade till Sverige efter arbete i stora skaror. Danserna blev olönsamma och ibland lades verksamheten ned helt och hållet. Många försökte nog hålla sig vid liv, men de förde en tynade tillvaro. Under åren 1970-1981 gjordes ett försök till att skapa en storförening för att möta svårigheterna. Mellersta Närpes, Rangsby och Yttermark slogs ihop till en förening, Närpes uf. Försöket misslyckades och Rangsby och Yttermark gick ut och av resterna byggde man upp Närpes uf. De försökte då bygga en egen lokal, men deras försäkringspengar efter den nedbrunna lokalen räckte bara till ett serveringsrum och en biograf. Även denna satsning misslyckades.

Sidebar