Utbildning


Närpes kommun har under 1900-talet grundat en hel del skolor. Visserligen startades både småskolor och folkskolor på 1800-talet. Men de gav endast grundläggande folkbildning. Se 1800-talets sida och länken på ABC-tuppen! På 1900-talet ansågs det inte vara tillräckligt. Man ville bereda ungdomar med studieintresse en möjlighet till fortsatt utbildning. Fortsatt utbildning på landsbygden fanns inte. Många ansåg att det inte heller var nödvändigt. Ungdomarna kunde lära sig att arbeta tillsammans med sina föräldrar. Trots denna traditionella syn fanns det många ungdomar som drömde om att få fortsätta sin utbildning efter folkskolan. Dessutom fanns det en stor begåvningsreserv på landsbygden som förblev outnyttjad. Det var inte lätt om man inte hade rika föräldrar med utbildningsintresse. I praktiken var det bara ungdomar från städerna som bereddes möjlighet till fortsatt utbildning.


 

Innehåll

Folkhögskolor
Medborgarinstitut
Mellanskola – medborgarskola
Gymnasieutbildning
Yrkesutbildning
Kursverksamhet – vuxenutbildning

Folkhögskolor


 

Intresset för utbildning kunde dock inte släckas. En ny typ av skolor för detta behov hade inletts i slutet av 1800-talet på andra orter. De kallades folkhögskolor. Den folkbildning man önskade kunde tillgodoses i denna nya skolform. Då Närpes kom igång hade förryskning startats. De ryska myndigheterna godkände inga nya folkhögskolor, de var ju folkuppviglare.

Men att starta Närpes lantmanna- och husmodersskola gick för sig. Och det gjordes i Närpes 1901. Men den fick en läroplan med folkhögskolemodell. I Yttermark hade den första folkskolan i Västra Yttermark flyttat till en ny fastighet.

 

 

Närpes lantmanna- och husmodersskola kunde då flytta in i den gamla folkskolan, som snart började kallas Jacobsgården.

Närpes ville inte vara ensam upprätthållare för denna skola. Man vände sig då till Folkhögskolesällskapet i Vasa, som blev upprätthållare.

 

Skolan ändrade namn till Närpes folkhögskola 1926. Det motsvarade mera den typ av utbildning som gavs. Visserligen var manlig och kvinnlig slöjd, samt hushållsarbete fortfarande viktiga ämnen. Men de folkbildande ämnena blev allt viktigare. Den nya folkhögskolan ville i sann anda enligt Grundtvigs idéer ge folkutbildning. Man betonade de nationalistiska och nordiska värdena för litet äldre ungdomar. Ett internat byggdes också för att kunna fostra ungdomen ännu mera. Denna grundvigiana skolform fick stor betydelse för utbildningen i Närpes och södra Österbotten. Genom tiderna har cirka 50 % av eleverna kommit från Närpes, resten från övriga orter.

På 1960-talet ville man höja utbildningens nivå och grunda en folkakademi. Då ville man även ha en större ägare. Den gamla samkommunen avslutades och en ny grundades.

Kommunerna från Vasa i norr och Sideby i söder blev nya upprätthållare. Samkommunen kallades Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi, med förkortningen SÖFF. Utbildningen blev tvåårig. År 1962 var man färdig att inleda utbildning och ett nybyggnad-sprogram startades.

En ny linje inleddes även 1966. Den kallades vårdlinjen och var ettårig. Litet senare uppdelades studieprogrammen i tre olika linjer i SÖFF. De var praktiska linjer, studielinjer och handelslinjen.

I slutet på 1990-talet började SÖFF få svårigheter. Antalet elever blev färre och färre. I Närpes verkade nu ett gymnasium och en yrkesskola. Behovet på folkutbildning hade nästan helt och hållet försvunnit. Visserligen kämpade de ansvariga för skolan hårt för att utbildningen skulle kunna anpassas till den nya tidens krav. Bl.a. inleddes yrkeshögskoleutbildning i samarbete med Svenska yrkeshögskolan. Det var inom sektorn för kultur, med linjen ungdoms- och fritidsledarutbildning. Man utbildade amatörteaterledare. Tyvärr fick SÖFF inte behålla yrkeshögskoleutbildningen så värst länge.

Till sist var man tvungen att avsluta SÖFF och de kvarvarande utbildningarna sammanslogs med Närpes medborgarinstitut. Den nya skolan kallades Närpes vuxeninstitut. De flesta eleverna består av invandrare som behöver språkundervisning.

Man kan säga att utbildningen i Yttermark har haft fyra skeden:

  1. Folkhögskola 1901 – 1962
  2. Folkakademi 1962 – 1995
  3. Yrkeshögskola 1995 –
  4. Närpes vuxeninstitut 2009 –

 

Medborgarinstitut


För att höja utbildningsnivån i Närpes började man i ett tidigt skede tala om att starta ett medborgarinstitut. Redan 1938 talades det offentligt om behovet. Kriget kom tyvärr emellan. Edvin Stenwall återuppväckte tanken 1945. En garantiförening bildades. Den fick namnet Garantiföreningen för Närpes mellanskola och medborgarinstitut r.f. De första eleverna i medborgarinstitutet inskrevs i oktober 1945. Under läsåret 1945 – 1946 hade man 152 inskrivna elever. Det var snabba ryck! Antalet deltagare i institutets kurser ökade stadigt. Från 152 kom man upp till 2650 elever läsåret 1971-72. Kurser arrangerades snart även i Kaskö och från 1964 även i Övermark och Tjöck.

Mellanskola och medborgarskola


 

Institutets verksamhet fick mera stadga då statsandelar kunde erhållas från år 1963. Samtidigt kunde garantiföreningen överlåta institutet till Närpes kommun. Då startade även en mellanskola på Mosebacke. Det var en treårig mellanskola, där eleverna antingen kunde fortsätta i yrkesskola eller gymnasium. I Närpes kunde eleverna söka in till mellanskolan från folkskolans sjätte klass. De började då i mellanskolans andra klass. Avgångsbetyg erhölls från mellanskolans femte klass. Då kunde de söka till gymnasiets sjätte klass och studentexamen skrevs av gymnasiets åttonde klassister. Eftersom stadsbornas gymnasier hade klasserna 1-8 och eleverna sökte in till gymnasiet från folkskolans fjärde klass, betydde det att de gick i skola i 12 år medan landsortborna måste gå i 13 år. Tala om fördomar!

Samtidigt som mellanskolan startade, tillkom även en medborgarskola. Det var en direkt fortsättning på folkskolornas 6-klass. I medborgarskolan gick man först klass 7 och efter några år tillkom klass 8. Skolbyggnader för både mellanskolan och medborgarskolan uppfördes på Mosebacke i Finby.

Gymnasieutbildning

De närpesungdomar som på 1800-talet siktade på en studentexamen var tvungna att söka sig till Vasa. År 1903 inledde Svenska samskolan i Kristinestad sin verksamhet. På 1920-talet byggdes ett hem för gymnasieutbildningen i regionen. Då var kommunerna från Övermark till Sideby i söder med som finansiärer. Skolan ändrade 1947 sitt namn till Kristinestads samlyceum.

År 1971 fick Närpes tillstånd att inleda gymnasieutbildning i egen regi. Närpes gymnasium inledde sin verksamhet på Mosebacke. Först verkade gymnasiet i den gamla folkskolan. Snart fick gymnasiet en egen byggnad. Gymnasiets fastighet syns på bilden till höger.

 

Då Närpes fick ett eget gymnasium ökade antalet ungdomar som skrev studentexamen ganska mycket. Cirka 30-50 % av årskullen sökte sig till gymnasiet. Gymnasiet omvandlades till ett årskurslöst gymnasium 1996. De studerande kunde då välja en egen studieväg och gå 2-4 år i gymnasiet, beroende på antalet kurser som den studerande väljer. Samarbete har också inletts med yrkesskolan Vocana. Då har gymnasieeleverna och yrkeskoleleverna kunnat välja en extra kurs i antingen fotboll eller ishockey. De studerande i yrkesskolan har också kunnat välja sk. kombistudier. Det betydde att eleverna kunde läsa modersmål, finska, engelska och kort matematik, samt skriva studentexamen i dessa fyra ämnen.

Läsåret 2016-2017 var 143 studerande inskrivna som gymnasiestuderande och 36 av yrkesskolans studerande tog kurser i gymnasiet.

Den första rektorn för gymnasiet var Harry Nordberg. Han följdes av Johan Bergkull, som i sin tur följdes av nuvarande rektorn Mikael Snickars.

Yrkesutbildning

Närpes kommunfullmäktige fattade ett principbeslut år 1980 att bygga en yrkesskola. Under åren 1983-85 byggdes en fastighet vid Mosebacke för yrkesutbildning. Samtidigt bildades Samkommunen för yrkesutbildning i Sydösterbotten med kommunerna Närpes, Kristinestad och Kaskö som medlemmar. Samkommunens uppgift var att driva verksamheten. Yrkesutbildning inleddes redan år 1983 i Närpes. Det var Österbottens centralyrkesskola som i en upphyrd fastighet bedrev yrkesutbildning för timmermän och rörmontörer. Dessa linjer överfördes 1985 till Samkommunen för yrkesutbildning i Sydösterbotten.

Hösten 1985 inleddes yrkesutbildning i den nybyggda skolan. Studerande antogs till timmermans-, rörmontörs-, kock- och chaufförslinjerna. De var i inledningskedet alla två-åriga. I ett tidigt skede uppfördes ett elevhem i närheten av skolan. Redan 1988 inleddes utbildning på metallinjen. Karosserifabrikerna i Närpes hade framfört önskemål om denna linje. Nästa utvidgning skedde i IT-branschen. Grundutbildning för datanomer var nästa utvidgning i utbildningspaletten. Denna grundlinje hade föregåtts av mångårig kursverksamhet i datateknik. År 1999-2000 fanns i skolan en ettårig datakurs, vars studerande kunde börja på klass 2 i den nya datanomutbildningen. År 2000-2001 fanns det således två datanomklasser och 2002 kunde de första datanomerna examineras. Samkommunen förstorade nu också fastigheten med utrymmen för den datatekniska utbildningen. Den nybyggda delen blev färdig år 2004. Senare följde merkonomutbildning som samkördes med datanomutbildningen.

Rainer Böling var rektor under hela självständighetstiden.

Det långa namnet Sydösterbottens yrkesskola var redan från början opraktiskt. Efter en namntävling antogs namnet Vocana 1998.

Kursverksamhet – vuxenutbildning

Eftersom skolan arbetade i nära samarbete med det lokala näringslivet, framfördes tidigt önskemål om olika slag av kurser. Utbildning i datateknik var först ut. Efter en mera anspråkslös början tog kursverksamheten fart år 1991. Datakurserna började då kompletteras med kurser för chaufförer. Ny lagstiftning hade trätt i kraft som krävde att chaufförer som transporterade farligt gods skulle utbildas. Vocana var först ut av de finlandssvenska utbildarna med dessa ADR-utbildningar. Ibland kom chaufförerna till Närpes och ibland for Vocanas lärare till andra orter. Bl. a. Ålands chaufförer är utbildade av Vocanas lärare. Därefter kom kurser för trafikföretagare m.m. Lagstiftningen för logistikbranchen ändrades en ny gång och alla yrkeschaufförer blev tvungna att delta i sk. CAP-kurser. Det var allmän fortbildning i yrkeskunskap för chaufförer. Då var Vocana igen med om detta. I dag torde enheten vara den största svenska utbildaren i Finland i logistikbranschen.

Under den självständiga tiden inledde Vocana tidvis vuxenutbildning. Med vuxenutbildning avses här utbildningar som räcker ett läsår. Först ut var metallutbildning på 1990-talet. Denna följdes av datateknisk utbildning 1999. En bit in på 2010-talet växte vuxenutbildningen kraftigt. Detta berodde på att den nya upprätthållaren, Yrkesakademin, avslutade verksamheten i Korsnäs. Flera av de utbildningar som försiggick i gamla KKC flyttades då till Närpes. I praktiken pågår utbildning i två skift i Närpes. Ungsdomsutbildningar sker dagtid och kvällstid fylls skolan av vuxenstuderande. Det finns i dag flera vuxenstuderande än ungdomsstuderande i Närpes.

Samgång

Staten finansierar yrkesutbildningen till största delen. I början på 2000-talet startade staten en diskussion i yrkeskolvärlden om att det borde finnas bara stora upprätthållare. I Österbotten betydde det att alla yrkesutbildare borde gå samman.

En sådan diskussion inleddes också. Utredningar gjordes. Ingenting skedde innan staten skärpte sitt sätt att ge statsandelar. För Vocana var detta katastrofalt. För att rädda utbildningen beslöt samkommunen att gå med i en ny samkommun 2009. Den bestod av alla kommuner i Österbotten. Den nya utbildaren tog namnet Svenska Österbottens samkommun för utbildning och kultur rf. I den nya samkommunen ingick Korsnäs kurscenter, Vocana, Österbottens centralyrkesskola och Wasa teater. Yrkesskolan Optima från Jakobstad behöll sin självständighet.

Den nya yrkesskolan fick namnet Yrkesakademin, med förkortningen YA.

 

 

Sidebar