Lotta Svärd


Lotta Svärd rörelsen


Lotta Svärd var en kvinnlig försvarsrörelse som fick sin början under 1918-års krig. Den tillkom på initiativ från skyddskårerna. Lottornas uppgifter var att hjälpa till i Finlands krig, först i 1918-års krig och sedan i vinterkriget och till sist i fortsättningskriget. Utan att de själva deltog med vapen i hand. 

I vapenstilleståndsavtalet 1944 krävde Sovjet bl.a. att Lotta Svärd måste upphöra. Finlands regering uppfyllde kravet.


Innehåll

Vad är Lotta Svärd?
Ideologisk bakgrund
Lotta Svärd i Närpes
Samgång
Lottornas arbetsuppgifter
Flicklottor
Hur gick det sen?

Vad är Lotta Svärd?


 

 

Lotta Svärd var en kvinnlig försvarsrörelse som fick sin början under 1918-års krig. Den tillkom på initiativ av skyddskårsrörelsens högsta ledning.

Bakgrunden för Lotta Svärds verksamhet var att förbereda sig inför det yttersta hotet: krig.
Lottarörelsen blev därmed placerad till höger i det politiska fältet och hade även en tyskvänlig inriktning.
På denna tid lästes tyska i gymnasierna som första främmande språk och finländarna var allmänt tysklandsvänliga.

 

 

Lottarörelsen uppstod från början som lokala föreningar, som systerorganisationer till lokala skyddskårer. I Närpes grundades därför fyra lottaföreningar. De kom till år 1920 i Närpes, Pörtom, Yttermark och Övermark.

Den 22-23.3.1921 samlades representanter från de lokala föreningarna i Helsingfors för att grunda den landsomfattande organisationen – Lotta Svärd rörelsen.

 

 

 

(Lotta-dräkt ur Nykarleby museums samlingar)

 

                                                    (Albert Edelfeldts tavla ”Lotta och Svärd”)

 


Ideologisk bakgrund



Rörelsen uppkallades efter huvudpersonen i Runebergs kända 
dikt ”Lotta Svärd”.

Lotta Svärd rörelsens emblem består av ett hakkors och fyra rosor. Det bars som en brosch i kragen på lottauniformerna. 

Hakkorset användes också av Finlands flygvapen. Båda tog det i bruk före nazisterna. Då fick hakkorset så småningom en dålig klang såsom ett nazistiskt emblem.

 

 

 


Lotta Svärd i Närpes


I Närpes inleddes verksamheten 1920 i fyra skyddskårer. Egna föreningar startades i Närpes, Yttermark, Pörtom och Övermark. Lotta Svärd föreningarna var avsedda som en stödorganisation för de lokala skyddskårerna.

I inledningsskedet hade lottorna till uppgift att 

  • Förfärdiga sanitetsartiklar
  • Hjälpa till med utrustning
  • Att bistå skyddskårerna som sjuksköterskor
  • Att stå för bespisning både vid övningar och i fält
  • Insamla medel till det frivilliga försvarsarbetet

 


En grupp Närpes-lottor som har utbildats till arbete i fältkök 1935.
Personen i nedre radens mitt är Augusta Mangs. Hon är i sällskap med andra lottor från Finby. De är alla klädda i lottauniform med en armbindel som berättar varifrån de kommer.

 

 

 

 

 

 

Några Yttermarklottor har lagat mat åt skyddskårister som är på skjutläger i Yttermark.


Samgång


Den 23.3.1921 samlades representanter för de lokala Lotta Svärd-föreningarna från hela landet till ett möte i Helsingfors. Man beslöt då att slå samman alla lokala föreningar till en landsomfattande Lotta Svärd-organisation. Arbetet i rörelsen organiserades i fyra sektioner. Lottorna utbildades för de uppgifter som ingick i en sektion. En enskild lotta kunde skickas vart som helst inom landet, men allt arbete byggde på frivilliga insatser. Bakgrunden för Lotta Svärds verksamhet var att förbereda sig för det yttersta hotet: krig

Sektioner i lottornas arbete
Sanitetssektionen Fältkökssektionen Utrustningssektionen Insamlings- och kanslisektionen
  • Utbildning av sjukskötare
  • Hålla medicinlager
  • Grunda fältsjukhus
  • Soldaters bespisning 
  • Sköta kantiner
  • Utrusta soldaterna med kläder
  • Klädunderhåll
  • Tvätterier
  • Samla in nya medlemmar 
  • Samla in medel
  • Ordna fester
  • Sköta

kansliuppgifter och telefonväxlar

Andra uppgifter som tillkom under krigstiden var bevakningen av luftrummet i Finland. Under krigen flög bombplan över landet i sina räder mot befolkningscentra. Lotterna vakade över den här trafiken och varnade Försvarsmakten om inkommande flygplan.

I Närpes satt lottor i kyrktornet i Pörtom och på taket i Yttermark ungdomslokal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den tyngsta uppgiften


 

En av de tyngsta uppgifterna för sanitetslottorna var att ta hand om de stupade. De skulle tvättas och få en ny uniform innan de skickades till hemkommunen för begravning.

 

 

 

 

 

Flicklottor


År 1931 inleddes verksamhet för flicklottor. Som mest var 50 000 flickor medlemmar. Flicklottorna skötte i stort sett samma uppgifter som de vuxna lottorna, men uppgifterna var anpassade för yngre flickor

Här är en grupp flicklottor som är med och hjälper krigsbarn som skall till Sverige.


Hur gick det sen?

I avtalet om eldupphör med Sovjet 1944 skrevs in en paragraf att alla organisationer med fascistiskt program skulle upphöra med sin verksamhet. Kontrollkommissionen, som kom till Finland och övervakade att avtalet efterföljdes, ansåg att Lotta Svärd var fascistiskt. Kommissionen krävde att Lotta Svärd måste upphöra. Finlands regering tvingade lottorna att lägga ned sin verksamhet 1944.

Resumé:

  • Lotta Svärd organisationen hade sammanlagt cirka 240.000 medlemmar som mest. Det gör att rörelsen var den största kvinnliga organisationen i Finland.
  • Under krigstiden miste 287 lottor livet, 113 av dem i direkta krigshandlingar och 140 i olika sjukdomar och olyckor.
  • Lottorna tog över många av männens uppgifter – det lösgjorde 100.000 man som kunde rycka ut till landets försvar.

Ur spillrorna av den forna Lotta Svärd rörelsen växte följande organisationer upp:

  • Hösten 1944 grundades Vårdstiftelsen för Finlands kvinnor. Genom den nya stiftelsen ville man fortsätta lottaorganisationens vårdarbete. 
  • Denna organisation bytte år 2004 namn till Lotta Svärd Stiftelsen.

I Finland finns det fyra museer som beskriver lottornas insats.

  • Lottamuseet i Tusby
  • Etelä-Karjalan lottamuseo i Villmanstrand
  • Suojeluskunta ja Lotta Svärdin museo i Seinäjoki
  • Tampereen suojeluskunta- ja lottamuseo
Synen på lottorna var under 1960- och 1970-talen starkt negativ. Vänsterpolitiker hade ett starkt grepp om opinionerna i Finland. Man fick inte tala om en rörelse som Sovjet hade förbjudit, 

Kritik mot Sovjet uppfattades som kritik mot den officiella utrikespolitiken.

Finland var finlandiserat.

En finsk politiker kritiserade 1990 denna negativa hållning gentemot lottorna och ville ge dem ett erkännande för den insats de hade gjort för Finlands försvar.

Hans åsikter fördömdes av många.

Försvarsminister Elisabeth Rehn höll 1991 ett tal vid Lotta Svärd rörelsens 70-årsjubileum.

Hon tackade lottorna för deras insats i försvaret av Finland och gav lottorna ett erkännande för deras insats.

Nu blev det tillåtet att tala om lottorna!

 

Sidebar